Nej...nej, jag är inte sur...jag äter bara godis sådär annars :P

I'm coming home! Tåget är på väg...å ännu är det mig veterligen t.o.m. i tid. Men innan Bennäs räknar jag nog med en 20 minuters försening...

Som vanligt kommer man hem med blandade känslor. Sov lite si å så inatt, så är det alltid sista natten. Jobbade några timmar...slängde allt i väskan, dragkedjan gick igen..puh. Via baren för att säga hejdå, :/ , å få något kallt å dricka och en varm kram.
Stod vid dörren å väntade att den skulle öppnas. Höll på att rinna bort. Fruktansvärt hett. Varför duschade man egentligen,  slöseri med både tid å vatten. Spårvagnen lite svalare å nu tåget likaså...men hjälp alltså. Stackars de som måste jobba.
RÄTTELSE! Tåget VAR svalare tills luftkonditioneringen tydligen stannade. Något de naturligtvis betalade. Hmpf... I want my money  back!
Å andta sidan har värme ju sina födelar också ;D

Dagarna har gått fort.  10 dagar är nog inte hela världem när man inte är ensam so to say.

Nu kommer "stressade" och "lediga" dagar. Massor av program men allt sånt man sett fram emot :D Jeppis PRIDE. Träffa vänner. Och avslutningsvid Stockholmresan med Dreya å PRIDEn där. Jee!!

Ha det fint i hettan gått folk så hörs å ses vi i vimlet :)

PS. Lite sur är jag allt...raatis god idé...not...!

Ha den äran...

...att bli äldre. Så har jag det idag. 26 år. Jag känner mig inte så. Näsyan 30. Känner mig egentligen yngre men mins livserfarenheter gör mig betydligt äldre. Å vissa får ju aldrig chansen.

Jag har tidigare år många gånger firat min födelsedaf i jobbets tecken. Det gör jag också i år, men ändå annorlunda, för det är första gången jag gör det på båten. Jag jobbar på båt...som jag fantiserat om i så många år. Fatta det va. Jag är så tacksam till den som gjorde detta tillverklighet.

Jag vet inte hur dagen kommer firas, känner lite att här går jag inte säker, vad som helst kan ske. Men troligen en ganska vanlig söndag ändå.

Kan dock säga att dagen blrjade bedrövligt...tupakkatauko efter tuppakkatauko. Trodde jag skulle bli galen (kan sen tillägga att de suckade över hur länge dat taget trots lite (115 st) hytter) Efter klockan 00 kunde jag sen känna mobiken i fickan vibrera med jämna melkanrum å visste det troligen var fb-gratulationer. Just då gillade jag inte riktigt läget...alls. Ett år till har gått å trots att mycket ändrats till dert bättre stampare annat på stället.  Jag bet ihop å jobbade vidare. I det ögonblicket var allt jag ville ha en kram. En riktig en. Inte bara 2 sekunder knappt å det är thats it. Å jag tror jag skulle fått en om jag skulle knackat på rätt dörr...men...jag kunde ju inte riktigt det ändå.... 

Kvällen avslutades ändå med ett stort glas vin när vi hittat en i stort sätt oöppnad flaska. Riktigt gott var det å jag är väldigt kinkig när det kommer till rödvin.

Om någon undrar vad jag önskar mig? Jag har en önskan...en jag inte kan uttala eller lägga på pränt men den KAN uppfyllas. Alla delar finns där de ska vara på sätt å vis. Kanske idag é dagen liksom. Only time will tell.

Maily

Idag é en speciell dag. Det är min födelsedag men jag delar den med någon annan också. För ett år sedan började jag dagen med att klä mig i min nyinköpta svarta kostym,  vita skjorta å svarta slips. Första punkten på agendan var nämnligen kära Mailys begravning. Då kunde jag inte förstå det å ett år senare gör jag det nog inte heller. Hur kunde hon plötsligt bara vara borta. Det var en FANTASTISK begravning som verkligen hedrade hennes minne. Alla grät...utom en som vägrade å tuggade frenetiskt tuggummi för att "vara stark" (det irriterade mig fruktansvärt å gör det märk väl ännu). Idag tänker jag speciellt på henne (och hennes familj). Har saknat henne SÅ många gånger detta år. Hon var en verklig vän. Så mycket jag velat berätta. Så glad å stolt jag vet hon skulle varit. Vi skulle ha skämtat å hon skulle skrattat så hela hon hoppade precis som hon sa man gjorde när man läste böckerna om Stephanie Plum. Idag finns blommor på hennes grav från mig och denna sången är till henne! Vila i frid min vän...

Även solen har sina fläckar

Man ska inte sopa saker å ting under mattan, visst det vet jag...men nu gjorde jag det ändå, bokstavligen. Det var mitt i natten. Väskan packad. Allt klar. Borde försöka sova några timmar. Det var varmt å kvavt trots regnet. Ännu tänkte jag byta lakan i sängen å moppa golvet innan jag torkade damm. Jag satt i soffan och nästan grät (eller inte nästan), vet inte varför. Tror det var en nödvändig urladdning bara. Första och andra blev inte av. Jag orkade bara inte så jag gjorde det inte, det kändes bara varken rätt ellet nödvändigt. Helt otroligt. Men de små vita prickarna på golvet som såg ut som äggskal, de måste jag väl ändå sopa bort. Men sopborsten stod ju i skåpet å nä-ä. Mattkanten veks upp och dit sopades allt synligt smått löst skräp på golvet bort med handen. Å oj så rent det blev. Å med denna vetskap åkte jag faktisk till jobbet dagen därpå...knappt så jag själv kan tro det :P

Ett sista livstecken

Ja-a. Så var det måndag då. Egentligen skulle jag suttit på tåget nu eftersom jag börjar jobba imorgon. Men igår tog jsg beslutet. Nej, det tänker jag inte göra. Jag vill stanna hemma en dag extra. Knappt en vecka ledigt mellan 8 och 10 dagar på jobb kändes lite plötsligt. Så jag besämde att jag hellre stiger upp på tisdag och tar 09:16 tåget. Kanske är jag ännu så groggy då och inte tycker att hela "åka hemifrån"-grejen är så vemodig...

Just nu har jag betalat räkningar. Vilken jäkla mardröm alltså. Men det är värt det för resan är bokad. STOCKHOLM PRIDE  med DREYA! 31.7-4.8. 4 nätter på 5-stjärnigt lyxhotell Hilton vid Slussen i Stockholm. Helt underbart. Värt varje cent. Blir att knata i alla ändar fram till det men det blir årets semesterresa för mig. Så det är jag VÄRD!

Nu borde jag packa. En nuförtiden liten uppgift. Samma kläder som alltid, i stort, viks å rullas ihop å voila. Packad å klar.

Dehär senaste dagarna har jag bara varit. Inga stora världsomfattande händelser. Njutit av att vara hemma å göra vad jag ville när jag ville. Varit ete å promenerat varje dag. Men bara knappa 5 km per dag. Längre sträckor än det har inte min rygg å vänstra ben gått med på. Å ingen cykel så jag saknar liksom hamnpromenader...men men...troligen ändå för det bästa...

Gammal bild

Å under dagarna har jag spenderat dagarna i Benidorm. Serien med samma namn, SÅ bra.  Det är min åsikt, alla kan inte tycka detsamma. Å där finns dessutom Mateo...Mr. Jake Canuso. Underbart. Vilken näsa ;)

Men på lördag och delvis söndag hjälpte inte ens Jake. Men på lördagskvällen försökte jag med detta...

...det hjälpte lite.
Å sen söndag (delvis idag), ja. Frågan lyder: "Hue mycket choklad är FÖR mycket choklad?"  Kan bara säga art Bomans present minskade REJÄLT, blir att köpa mer nästa tur å sen GENAST få leverat :P

Problemet sen?
Lite av det ena, lite av det andra. Krämpor, fattigdom, ovisshet, frågetecken, kärlek... Alla de vanliga orsakerna.

Men nu är nu.
Väskan packas å imorgon kör vi egen. Tåg, spårvagn, stiga ombord och skeppa ut. Men sen när man är där går dagarna fantastiskt fort faktiskt, tro det eller ej... På återhörande. Men det kan ju ta sin tid är jag rädd...

Tillägg till det förgångna

En kram kan vara så enkel men så betydelsefull!

Kram #1. Välkommen
En stilla knackning på dörren och sedan får man den underbaraste kramen på länge. Lång, varm, bestämd... "Har du saknat mig?" Det heter att det finns inga dumma frågor men jo, det gör det. Klart som fan jag saknat...

Kram #2. Va roligt att se dig
Man kommer till jobbet (jobbet är jobbet, båten é båten) för att säga hej å kolla läget. Alla är glada att se mig å undrar hur det är. Plötsligt kommer Bella genom kafferummet "Tomppa!" Och ger en stor varm kram. Något säger stt jag varit omtyckt där å gjort ett fint jobb under mina år där. Vilket gör allt vemodigt. På ett sätt hoppas jag på att få jobba någon vecka där igen i höst innan allt splittras när avdelningen stängs... Tänk det, helt otroligt att bädden försvinner i 2 år...

Allt väl?

Jag är en person som väldigt lätt oroar mig. Jag vet det. Detta är något jag borde jobba på. Men jag kan inte hjälpa det. Idag var en sådan dag. Jag satt med telefonen å skrev, kort och gott "Allt OK?" Men raderade. Det kan anses som en förfrågan i all välmening MEN kan också göra mig till en liten "stalker". Jag menar, bara för att folk inte varit inloggad på fb (fast jag tycker de borde) behöver ju inget hänt. Man lär sig rutiner för de man bryr sig om å är det tyst "för länge" börjar jag så lätt undra. Cant help it.

Som Rasmus Seebach sjunger:
"Nogle gange bli'r jeg virkelig bange for hvad der ka' ske med dig (dig dig)
Du' så lille og så god men den store Verden er så fej (fej fej)
Jeg ved jo godt, du' ved at være voksen
Og jeg er sikker på, du godt kan passe på dig selv (dig selv)
Men denne tid har gjort mig paranoid
Og jeg vil ik' leve uden dig. "

What I did for love

När jag börjar skriva detta inlägg är rubriken klar. Den fångar nog allas uppmärksamhet. Det är dock det enda som jag har på klart. Så många tankar i huvudet, ett enda virrvarv. Som vanligt? Troligen. För att då få lite ordning delar jag in inlägget i kategieier.

# 1. Båtrelaterat
1. Detta är en hytt. Inget praktexempel på hyttar vi städar, de kan vara mycket mycket värre, detta är faktiskt inte så illa.

2. VARNING! Testa inte detta. Som någonsin. Jag testade, klart jag vågar. Det var en...hmm...upplevelse. Å då räckte det med den mikroskopiska mängden som rymdes på udden på en gaffel.

3. I däckbaren Bar Laituri säljs det Slushie. Bara två smakar dessvärre. Men det är gott. Å läskande. Å jag känner bartenders, å jag är ju faktiskt anställd...alltså...gratis, personalförmån. Å  den senaste jag fick...jaa...den måste förevigas ;)

4. Det visade sig att det senaste passet gick väldigt fort...8 dagar bara försvann. Great days. 

# 2. Amore
1.  "What I did for love". Ett uttryck som bara dök upp i huvudet häromdagen. Ibland ifrågasätter jag mitt förstånd...
2. "Jag tycker du är vacker". Ord man bara inte slänger ur sig sådär bara, fadt kanske man borde... Jag kunde bara inte tro mina ögon, "Fan va du är vacker..." var det jag genast tänkte. Å tanken fortsatte "...om du bara visste!"



3. "Always on my mind..." "I love you, but only on my own (?)"
4. Skrämmande hur lika en person kan vara en annan...inte något jag gillar direkt... :/

# 3. Övrigt
1. En snabb selfie tagen på jobbet...i varuhissen....going down...

2. Otroligt hur glad man kan bli i hjärtat av något så enkelt som en tidning. "Ja, jag köpte denna åt dig i Oslo" :D En sådan liten gest...så mycket glädje. Å inte vilken tidning som helst. En norsk QX-tidning. Jag tycker vad jag tycker om Norge men denna tidning var åt MIG. Å ingen sladdrig tidning utan ett magasin, tjocka pärmar å härligt papper...doftade underbart. Happy...

3. Jag stack till jobbet med "a back from hell" å åt piller å kämpade. 

Bra gick det, ont gjorde det ibland. Men veckan överlevde jag å hem kom jag...ä ryggen... OK nu...bara det håller en 3-4 år till...

Hemmavid

Jag har spenderat 2 1/2 dag hemma. Borta bra men hemma bäst. Svårt att säga. Allt har sina för och nackdelar. Av någon anledning finns det så mycket som borde göras och som man "vill" göra men ändå är det få saker som blir gjorda.

Anlände hem kring kl.20 på måndagskvällen.  Tåget, som vanligt, försenat. Skönt att komma hem, slänga in väskorna i lägenheten, inte mycket förändrat där heller. Gick sen upp till mamma å pratade en stund. Kylskåpet gapade tomt, förutom alkohol, å mer fylldes det på, jees.... 

En promenad ut mot Forsby, men bara en 4-5 km för att inte överdriva, ryggen bra men man måste väl börja lugnt. Gick å sova ganska tidigt...i egen säng.

Tisdag.  Solen sken å jag hade bara en plan. SOLA! Vilket jag gjorde. Underbart. Min plan var att skriva blogg...en Jonas/Oscar-story...å lite annat. Nåja, lite story skrev jag, men längre kom jag inte. Men solen...den var härlig.

Unnade mig något gott...färska jordgubbar å (visserligen butiksköpt men) kall risgrynsgröt

På kvällen textmöte på Scala. Höstens projekt planeras. Väldigt spännande :)
Efter detta en promenad igen...Forsby var sig likt....

Onsdag. En underbar dag. Trots sol å VÄRME. Lunch på A8 med Dreya och Poffi. Alltid lika gott, denna gång vegetariskt eftersom det icke-vegetariska alternativet var fisk. Jag kunde gärna bli vegetarian. Till ganska hög procent åtminstone...om jag bara hade någon som kunde laga vegemat...inte min starka sida, rädd det skulle bli enformigt om jag skulle kocka själv.
Sedan takeaway-kaffe å godis i skolparken...å en glass på väg dit :) Härligt där i skuggan...
Sedan en tur till Erkin Halli. Jo ni läste rätt. Faktiskt inget dåligt ställe. Alltid hittar man något, finns nog inte någon som går därifrån tomhänt. Denna gån fyndade jag denna, köpte 2 faktiskt. En till mig, en till jobbet (kallar jobbet för jobbet å båten är båten). Passar bra där.

Nästa stop var i Karby, Stockholm PRIDE resan planerades å skall bokas snart.  Choklad, choklad å choklad. För sent att vara nyttig då.
Å sen...aldrig har jag tyckt det varit så underhållande att se någon spela Mortal Combat på PS 2. Tänka sig... :D

På kvällen var det en träff med Annika som gällde. Vi begav oss till Cafe Bildström. Rekomeneras VERKLIGEN! Passa på när det är öppet. Omnomnom. Mycket prat...på något sätt kanske mest från mig. Fräckt?...troligen... Å sedan en  glass till. Fy vilken onyttig dag det blev..men, den korta promenaden gjorde väl helst lite nytta...hoppas jag :)

Idag har ännu inget hänt. Sovit...stigit upp...ätit och sedan slängt mig på soffan, tittat på TV å skrivit. Sängen ännu obäddad. Oops :P
Får se vad resten av dagen har att bjuda på. Har faktiskt några små saker som borde göras....men...