Måndag, tisdag onsdag torsdag, fredag lördag söndag, lalalala

Idag finns i mitt huvud vinjetten till en reklam med just de där orden (minus lala:ndet). Och rätt så passande för jag är förvånad att veckan redan hunnit till onsdag. För mig väntar jobb 13-21 och före det måste jag laga mat å handla. No big deal va… tar igen det sen i sista minuten… man ska inte stressa såhär timmarna före man ska och jobba :P


Fastlagstisdag igår. Till det hör fastlagsbulle bl.a. och så blev det t.o.m. för mig. Jag fixade recept och mamma bakade. De var faktiskt riktigt goda och jag kände inget av den äckliga bismaken av sötningsmedel. Alltid ett plus. Åt två stycken, men det blir ca ½ vanlig butikköpt bulle för dessa två var små. Ibland får man unna sig, och det kändes helt ok när det var bakat med LCHF. Men ingen risk det blir någon vana.


Puhdistus av Sofia Oksanen. Fick filmen häromdagen (ok, fick två, tydligen hade jag beställt samma film 2 ggr så en gick i retur) men har inte hunnit se den förrän igår. En verkligt bra film. Stark, och på sina ställen väldigt stark. Blev förts förvånad när den började, den verkade så bekant, men så mindes jag ju, jag läste ju boken, men det var ju ett tag sen… Läs boken eller se filmen, fast båda. Och hon som spelade Aliide den äldre, duktigt arbete, jag gillade henne. Hon påminde om någon, men kan för min arma själ inte säga vem…

”Va smal du har blivit”. Detta fick jag höra häromdagen. SÅÅ roligt att höra. Men smal, nja, är nog lååångt till det ännu, men det tar sig… Igår sa en på jobbet ”Du blir nog mindre”… jag genar genom linneförrådet och när jag kommer ut på andra sidan stannar en annan sköterska upp, tittar noggrant å säger ”Hörde vad Maria sa, måste ju se själv och jo, hon hade nog rätt”! Snart ska jag väl börja se det själv också… klart att det märks på mycket kläder men…

Och från ett till annat. Gissa vem som troligen far till Tammerfors och SETA:s Leimarit 9-10.3? Jo jag….é det inte underbart…inte 100% bestämt ännu, men tror nog det blir av :D I love my friends….

Nu hoppas jag bara att arbetslistorna kommer snart, vi har redan fått dem men när en ur kollegiet far och lägger sig på operationsbordet för att byta knä får jag jobba 100% från 5:e mars. Och hon skulle jobbat hela helgen just detta datum, men det är så pass långt fram att det nog löser sig…vi är experter på att byta skiften på vårt jobb…och för det mesta kommer vi ändå när vi ska…för det mesta… Till sist.


Imorgon är det ju vändagen. Valentines Day. Alla vet vi ju hur jag känner för den dagen eller? FB sa det bra…

Fast på ett sätt vet man ju inget. Jag drömmer alltid om trevliga överraskningar och ”Secret Valentine”, minus det där med sectret. TUPLA-mysteriet löste sig ju aldrig om ni minns. Frustrerande…

Non, Je ne regrette rien….oftast….

Sådär ja. Den sista av 3 lediga dagar ”snart” över. Och jag har fått vara både ledig och frisk. *knack knack, ta i trä* Men imorgon är det tillbaka till saltgruvan som gäller, och detta med att hållas frisk när det verkar som att magsjukan ännu härjar både bland patienter och personal är väl inte särskilt stor chans till…


Har varit en vilsam helg så veckan framför borde ju gå bra. Har sett på teve, film, hunnit vara ute lite och sen stickat. Och när det kommer till stickandet har jag nu från säkra källor hört att det är ingen fara att sticka, kan inte klassas som gammal innan jag stickar en basker, åt mig själv. Så det ska jag minsann minnas.


Hann också med något av ett filmmarathon. Eating Out, 1-4….och vad upptäcker jag efter det…det finns en 5:e uppföljare?!? Hur kunde jag missat det faktum? Den beställdes ju genast. Jag hade för mig att av dessa 4 fanns det några som i sin helhet var sämre än andra, men efter att ha sett dem alla i följd efter varandra kunde jag inte mera säga det. Alla var faktiskt riktigt bra… alla hade lika mycket tråkigt i sig faktiskt… men efter att ha sett dem kan man säga att man var lite… hmmm… hur ska man säga detta på ett bra sätt… vårkänslorna spirade ;D

Jag brukar inte ångra något. Gjort é gjort. Men däremot kan jag lätt ångra saker jag INTE gjort. Även om det ibland kanske är bra att jag låtit bli. Men vissa saker ligger ändå bak i huvudet och retar mig… Som t.ex. den där helgen i storstaden. Varför i hela världen gav jag inte den vackra mörkklädda mannen som höll mig sällskap vid scenen på dtm en kram… jag minns att jag stod och tänkte det rätt så länge… skulle varit så mysigt att hålla om honom lite… tror faktiskt inte han skulle sagt nej och sprungit helt besinningslöst därifrån… men något i mitt huvud sa ändå att så gör man inte… fy fy… så då får jag väl helt enkelt ångra mig då… lite ånger måste man ju klara av.

Såna saker kan dyka upp bara sådär… när man går och sova… ensam… i bara halva sängen. Personligen så förstår jag inte varför jag inte helt kallt breder ut mig. Kan ju inte direkt säga att det är en vana att hålla sig på sin sida… jaja… mitt stackars huvud har då (alltför) många funderingar…

Jag behöver en prins

På jobbet kan man höra det mesta, ett par dagar sedan hörde jag detta av tanten i dagsalen som satt och bläddrade i svensk damtidning…

”Prins Daniel. Det måste vara prins Daniel. Prins Daniel i sverige. De har prins i Sverige. Vi har ingen prins i Finland. Vi skulle behöva en prins Daniel i Finland…osv…”
Tror det fortsatte i 30 minuter till men jag orkade inte höra mera. Men jag höll med, en prins skulle inte skada i Finland, jag menar någon som kunde vara Finlands ansikte utåt, någon som inte ser lika fruktansvärt dum ut…på ALLA bilder som vår president.

Och efter att Finland fått en pris kan jag ta en prince charming åt mig själv.

En låååång vecka, stressigt på jobbet och jag var ju inte riktigt med kändes det som eftersom jag ju var borta hela förra veckan. På semester. Nåja. Nu har jag 3 lediga dagar igen. Får bara hoppas man får vara både frisk och ledig men med tanke på det som verkar gå på jobbet tvivlar jag på båda.

Såhär långt i veckan har det ännu inte funnits några stora händelser. Styrelsemöte på teatern i måndags. Mycket på gång och mycket planer… på scenen och vissa renoveringsprojekt. Allt låter väldigt spännande och jag hoppas verkligen det blir av.

Har sen mest bara jobbat och stickat. Snart klar med projekt 1/4 och garnet till nr 2 kommer idag.

Igår var det teaterkväll. ”En handelsresandes död”. DÖD. Han dör. Det stora temat på Wasa Teater tydligen. DÖD. Nåja. Men pjäsen var verkligt bra. Vet inte vad jag hade väntat mig. Egentligen inget alls, men väntade mig åtminståne att det skulle vara bra. Och så rätt. Erik Kiviniemi, vilken talang, han spelade inte Willy Loman, han VAR Willy. Och Lytts och Ehrström. Vilka prestationen… och annars Ehrström, vilka BEN ;D De fyra huvudrollsinnehavarna måste verkligen vara trötta efter en föreställning…vilken urladdning. GÅ SE DEN!

Som sagt. 3 lediga dagar. Och jag har saker att göra. Och bäst att få undan dessa göromål och sen fram med sticksömmen. Och apropå att sticka. Visst var det så att det var übermodernt, kreativt och bra för ALLT. Med andra ord inte alls gammalmodigt…

En högre växel sökes

Min lediga vecka och imorgon blåser arbetets vindar mig tillbaka upp för backen. Och med ny kunskap, ja eller så borde det ju vara eftersom jag hunnit med 2 närstudiedagar. Nåja. Fredagen. Hur man med blommor kan få det trevligare i kundens utrymmen. Jag fattar konceptet men det där med att arrangera blommor, nja, inte riktigt min grej va :P Och varför skulle jag, så länge det finns utbildad personal för sådant så skulle det ju kännas så hemskt att ta arbetet ifrån dem :D Vi var en sväng via Sunds, såg när de lagade en bukett och skulle sedan köpa något eget att testa med. Jag köpte naturligtvis rosor. Hur jävligt det då än ser ut så blir det lite bättre bara tack vara att det har gjorts med rosor.


Gårdagen. Ja alltså jade hade faktiskt tänkt jag skulle stiga upp en vettig tid… men vad ÄR vettigt egentligen… en smaksak vill jag påstå. Men upp kom jag mig förr eller senare. Lite s.k. ”bondkakor” åkte in i ugnen, tur jag hade degen färdig i frysen. Jag skulle ju ha kaffegäst á la Mitjil på kvällen. Måste faktiskt le åt det faktum att trots att Dreya är i Göteborg är han väldigt angelägen om att han vänner inte ska sitta hemma ensamma på sina lediga dagar när de istället kan dricka kaffe tillsammans :D :D Och FANTASTISKT (länge sen jag skrev det så)trevligt som alltid. Timmarna flög iväg, ja tiden går snabbt när man har trevligt, kvällar som denna är det svårt att argumentera emot det det….
När Mitjil tackade för sig knäppte jag på TV:n och vilken perfekt timing. Jag möttes nämligen av denna pausunderhållning. Puh… man får ju allt tungt att andas… ibland funkar män i tights… men han har väldigt smala ben…


Tog en sväng upp till mamma när jag kom på att hon ju sa något om att hon hade köpt lite garn åt mig i Kauhava igår. Måste ju kolla vad det var. Och det turade sig så bra att det var ett nystan som var det samma som jag hade beställt (som för övrigt hade skickats igår) men detta i en annan färg. Tog fram stickorna och började på. Då var klockan rätt mycket men till halv 2 stickade jag, kom nog inte så långt men måste nog fortsätta lite idag och se om det blir till något jag kan godkänna.


Idag då. Ok, så jag har väl inte varit sådär alldeles effektiv idag heller, ja, än idag. Jag har ju ännu några timmar på mig att bränna igång… Lite mat att fixa till imorgon, diska och dessutom hade jag menat slänga mig ut på promenad.… faktiskt… och lite stickning… måste ju se om det blir nå bättre eller så slänger jag det till sidan….ja och så hade jag ju planerat att få utskrivet Januaris blogginlägg….vem har väl sagt att man ska gå och sova tidigt….

Jag drunknar…

Ja eller mina fötter drunknar. Ibland känns de stora som båtar men de flyter fruktansvärt dåligt. Efter en dag i Jakobstad kommer jag hem och det första jag gör är att torka skorna och strumporna i tvätten. Fötterna iskalla. Nu vet jag exakt hur Thomas kände sig när han gick utanför Amelias port i Helsingfors och tog mod till sig… Gatorna är förjävliga. De enda skor som kan hålla tätt i detta före är gummistövlar. Vilket jag inte använder… fast kanske om de såg ut som dessa… helsvarta…

Och imorgon kör vi samma igen. Närstudie då igen med temat tillval ” Skötsel av gröna växter och omsorg om kundutrymmenas trivsamhet”. Tydligen skulle vi bl.a. pyssla med blommor, och så en sväng till Sunds. Vi skulle tydligen se när de lagar nå bukett och sen kanske köpa och laga något eget. Och jag är i Jeppis, låter farligt. Tror jag köper en kaktus, just in case :P


Sen ledig helg. UTAN GARN blir det tydligen. Hur stavar man till galen. Ok, men då kan man ju hoppas på det näst bästa, främmande… eller karlar (fast en åt gången räcker ju ;D )på rummet… God fortsättning.

Jag gillar faktiskt lite Anders…

...Och då menar jag ju naturligtvis Anders Wigh från Sveriges Mästerkock. Kan laga mat och ser bra och… verkar ju gullig… ;)

Imorgon närstudie så dags att gräva fram väskan och plocka ihop pengar till bussen. Såhär i eftertanke vet jag ju att det skulle varit smidigare att skaffa busskort från första början.


Maten ställd, morgondagens räkningar klara på nätbanken, disken borta, kläderna ställda. Planer på att spara 100€ per månad inför sommarens resa, någonstans far vi ju :D Telefon och handsfree på väg på laddning och jag på väg i säng.


’god natt!

Puh… tungt med semester :P

Så gårdagen, lika som idag inga officiella semesterdagar utan bara 2 helt vanliga lediga dagar. Lediga har de minsann varit.

Igår, ja det var igår. Facebook, matlagning och tevekväll. ”Familjen annorlunda”, stackars föräldrar. Men en sak lämnade jag att undra på. Den ena familjen hade sina barn nattade vid klockan 19 på kvällen, svensk tid, 20:00 finsk tid. Med detta i åtanke måste jag bara fråga min kära mor att gick vi faktiskt och sova så tidigt. För jag kan då aldrig minnas det. Så långt tillbaka jag minns satt jag uppe och såg på serier som ”Tre Kronor” och ”Rederiet”, och båda dessa slutade ju kl. 22 och jag hade rätt, vi gick nog sova betydligt senare, sedan blev det ju som det blev :p
Sen kom en ny dansk kriminalserie. En tittarsuccés, men sen när har ett danskt kriminaldrama inte blivit en tittarsuccés. Hursomhelst. En riktigt intressant serie som definitivt måste följas. Och sen mot slutet blev det ännu bättre. En känd person, en favorit, dök helt plötsligt upp i rutan. Lars Ranthe. :D :D En tittarsuccé för mig, till 100% :D

Nästan så man borde ta en tur till Danmark och Bellevue Teatret och se Carmen…

Idag har det författats här. Seriöst. Började lite smått redan igår. Känslan att äntligen ha tid. Nice. 4 sidor författades och jag tror att storyn snart närmar sig slutet… ja så kan det gå…

Imorgon officiell semester. Och jag fick idag en tid till tandhygienisten kl.12:30…just så… visserligen finns det där en nu snygg tandläkare, men honom ska jag ju inte till. Det kunde faktiskt ha hjälpt upp det lite…

En matsked gröt – A halleluja moment

En ny vecka är här. En vecka (nästan) utan måsten, 2 närstudiedagar, men thats it. Jag får göra det jag vill, när jag vill. Häromveckan hade jag ju visserligen också många dagar ledigt, men det var annorlunda, då hade jag ju saker att tänka på och planera för. Not this time :D

I morse var det sovmorgon som gällde, jag hade ställt larmet för att det inte skulle bli en allt för lång sovmorgon, men ja, larm kan ju stängas av också, men imorgon ska jag skärpa mig, men får ju inte sova bort sina lediga dagar, eller hur…


Himmelriket=risgrynsgröt. En hel matsked. Det smakade jag igår… och plommonkrämen… vilken inbjudande doft, men den stod jag emot. Man måst få unna sig något förbjudet ibland… typ 2 ggr per månad och om en liten sked så sällan av något ”förbjudet” förstör något så ja-a :P


Tog min jättehalsduk i bruk utomhus idag, riktig mysig i blåsvädret… och väntar nu på att Lankatalo Tapion Kauppa ska skicka mitt Drops Eskimo och Novita Rustika garn. Annars kan ju vintern ta slut innan halsdukarnas mottagare får dem… och nu när jag skulle ha all tid i världen… typ…

Nåja… dagens inlägg over an done with… borde snart ställa mig vid spisen, kyckling i ugnen och efter det ska lite köttbullar in dit, alltså mat för flera dagar fixade…


Och en sista sak. Jag skrämmer bort män i min närhet…its a fact…förr eller senare så går det så, och jag som är så lugn och försiktig… ;)

Alla dessa minnen

Spenderade stor del av gårkvällen med att läsa mig bakåt på min blogg. Verkligen intressant. Mycket som man minns så väl, annat man inte alls minns eller vet hur man tänkte. Men det var lätt att konstatera att fan vad tiden går snabbt. Man tänker verkligen inte på det i daglig dags men när man läser om saker som hänt flera är sedan och de känns som mycket mera nytt så början man förstå. Och jag tycker jag skrivit öppenhjärtligt, ibland lite väl. Ändå finns det saker som inte alls är med där. Inte ens en tillstymmelse. En del saker som jag egentligen skulle velat ropa från takåsarna just då. Men vissa saker är bara mina. Och nu undrar ni säkert kära läsare vad det skulle tänkas vara. Men sorry, mina tankar och minnen…

Sen idag kollade jag upp en del saker som jag läst om igår och gick igenom ännu mer minnen när jag bläddrade bland bilder och dylikt på datorn. Så ofta måste jag le… minnas… känna… önska… hoppas… vända bort blicken, hålla tillbaka tårarna… och sen var kvällen som den var. Ibland sköljer bara minnen och känslor över en, som en svallvåg från ingenstans. För en sekund kippar man efter andan. Men det kommer mer och mer sällan nuförtiden. Och jag vet hur det ska tacklas. ”Ingenting kan skada mig så länge ni är här hos mig” En av Snövits repliker, eller första strofen ur en sång, ur Snövit och sju bröder. Och då skulle NI vara mina vänner.


Sen finns det ju ändå saker som lätt lyfter en ur de djupaste svArtA hål. Jag tackar verkligen för de underbara sätt det finns att kommunicera dessa dagar. Ett enkelt chattmeddelande som ikväll, ”nn ;)”. Det gör så mycket.


Nåja. Livet går vidare. Det går upp och ner. Rosa moln och djupa svArtA hål. Men jag tacklar det mesta som en mästare. Efter den rätta sortens terapi och en varm dusch, där det var omöjligt att få vattnet tillräckligt hett, sitter jag nu här med en ansiktsmask som stelnar. Lite mat att slänga ihop till imorgon och säng krypa ner i sängen ensam. Du milde vad jag HATAR det… sa jag hatar.

Visst, skulle det där ligga någon i morgon bitti skulle det vara nästintill omöjligt att stiga upp 06:20 och fara till jobbet men det skulle så vara värt det. Men jag säger det igen… EN DAG!

Jag kan aldrig mer äta fruktsallad

Och då menar jag faktiskt äta fruktsallad.… och inte” äta fruktsallad”. Detta inte bara för att frukt i stort sett är förbjudet inom LCHF. På senaste dagar, och fråga mig inte hur det gick till, så har vissa samtal gjort att ord som banan, äpple och fruktsallad fått väldigt konstiga innebörder. Nå men så kan det gå. Trevligt ändå med vänner som, när de får reda på ett och annat ur ens historia, förutom att bli chockad, inte kritiserar eller liknande utan bara undrar varför hon inte fått reda på detta tidigare.

Som en fortsättning på förra inlägget kan jag meddela att my mind fortsättningsvis är ”aningen” inställt på ”dirty”. Och jag rår faktiskt inte över det. Fast mysiga drömmar är ju en bonus.

Vill man vara fin får man lida pin. Och jag villa vara fin förra helgen… och jag lider ännu. Mina stackar fötter… Om nån säger att man kan kombinera snygga och bekväma skor så har de fel… nåja, åtminstone när det kommer till märkvärdiga mig. Efter några timmar på jobbet blöder den ena tån på vänster fot… och jag äger egentligen inga skor som inte trycker på någon tå… men säkert blir det bättre snart… vad gör man inte för att vara vacker i huvudstaden :D

Blev nostalgisk igår. Och tänkte tillbaka. Långt tillbaka. 2005…maj och framåt, speciellt 30.12. 2004 (tydligen, kollade datum idag) då jag för första gången träffade en…hmmm…intressant mansperson. Min första tanke när jag hörde namnet var visserligen, halvgammal, halvfinsk gubbe. Jag kan erkänna att jag hade fel. Sen kom det ju en och annan händelse senare år också. Men nog är det nice och värmande att få vara nostalgisk ibland… och sen lite besläktat med att tänka bakåt kan jag säga att jag klarade 23:e januari galant. Inge blomsterbud gay jag jobb och skickade varken sms, fb-hälsning, brevduva eller röksignaler. Så det så. istället spenderade jag dagen med att sticka, sticka och sticka. En avig, en rät. Och plötsligt var dagen över och halsduken klar.

Kvällens planer väldigt icke-existerande. Två förmiddagsskiften kvar denna vecka, men korta sådana. Sen semester nästa vecka. Två närstudiedagar, tors-fre, och så skulle jag känna för en sväng till Vasa Teater… får se hur det blir med allt…