Det finns en serie från Sjuan som går kl.22.00 på torsdagar. The Great British Bake Off. Jättebrs program...med 2 söta killar dessutom. Dessvärre åkte Stuart Marston-Smith ut ikväll...
Men som tur är finns ännu supersöta John Whaite kvar :D
torsdag 12 december 2013
No sex for A YEAR?!?
För några veckor sedan kom ämnet blodgivning på tal runt kaffebordet vid jobbet, någon skulle nog å donera. Samtalet fortsatte, om vem som varit, skulle, eller brukar vara och donera. Jag sa att för min del är det enkelt...jag FÅR INTE ens donera. Frågan varför uppstod, inte alla som visste att homosexuella män inte får ge blod. Kunde nog tänka mig att göra det om jag bara fick. Så var det inte mer med det.
Igår fick jag ett meddelande från en av de som deltagit i diskussionen: "Jee nu får do snart byri ge bloud,bara do e ouknulla it år fyri ". Förstod inte varifrån hon fått det men förstod det när jag senare på dagen bläddrade onsdagens ÖT.
Igår fick jag ett meddelande från en av de som deltagit i diskussionen: "Jee nu får do snart byri ge bloud,bara do e ouknulla it år fyri ". Förstod inte varifrån hon fått det men förstod det när jag senare på dagen bläddrade onsdagens ÖT.
12 månader utan sex och det är fritt fram att donera blod. Jag säger bara, då får de leta ådrar på någon annan än mig. Hoppas de inte tror någon skulle vara utan bara för att få "äran" att donera lite blod. Men låt oss säga att det skulle gå ett år i celibat...då skulle det gälla att skynda till en vårdcentral och säga -"Tappa...fort"!
Ännu idag är en ganska bra dag, jag är inte lika låg som igår (tidig förmiddag). Heller inte "Hipp Hipp Hurra". En dag i taget...efter tisdagen 17.12 blir det bättre, då får jag några svar och det som just nu gnager lite extra försvinner, på ett eller annat sätt, forever.
It should hav been me...den låten dök upp i mitt huvud igår. Det senaste året har jag hört många små storys och alls jag tänkt varit "Idiot, varför berättar du detta åt mig?!" tätt följt av "It should have been me".
Detta följs tätt av meningen, "It COULD have been me" Mickeys sista replik i musikalen Blood Brothers just innan denna låt spelas..."Tell me its not true"...
Denna låt tar mig alltid tillbaka till en lokal teatersalong. Jag satt långt till vänster, rad 5-6 nånting. Edward Lyons hade just skjutits till döds och känslan när han föll ihop var dramatisk. Tror jag fällde en tår eller två. Tänk att samma person som spelada Eddie skulle komma att bli träffad av en kula i en helt annan story MÅNGA år senare.
Dags för mig att återgå till stickningen....4 par strumpor att fixa innan julafton...
Hot stuff
När scannern gick het passade jag på att scanna dessa...han jag ju skulle gifta mig med i förra veckan...månne HAN är Oxe ;)
Astrosex
Det är ju allmänt känt att jag är förtjust i horoskop...av alla de slag. Och till viss del tror jag på dem, eller vill tro på dem. Naturligtvis undantag. Står det att jag ska vinna en massa pengar eller liknande så lägger jag det nog på "högst osannolikt"-kontot. Står det istället t.ex. "You could be in for a treat later when someone smiles at you somewhere in a popular place. This may just bring something good that you want in your life right now." och jag ska ut den kvällen eller någonstans där liknade kan ske så tror jag defenetivt på det, detsamna gäller när det står att jag ska flörta med något visst stjärntecken, om det är något av de altetnativ jag gillar tror jag definitivt på romantik.
Nu har jag också hittat en underbar bok, "Astrosex" av Sarah Bartlett. En väldigt sann bok. Det handlar inte så mycket om horoskop som om att olika stjärntecken är just olika och hur de är och hur de passar ihop. Inte vet man ju vad man ska tro MEN läser man om sitt eget tecken (som man nu känner bäst) och finner det skrämmande instämmande litar jag på resten jag läser ochk5så.
Om mig stod det bl.a.
"Hett dejtingtips: Ta med kräftan på en sentimental film (de älskar att gråta ut) eller stanna hemma och mys i soffan" Personligen stannar jag hemma, eller först bio, med LITE gråt (gråta ut låter som storböla) och sen mys i soffan.
"Kräftor faller ofta för behövande personer, helt enkelt därför att de finner mänsklig svaghet och sårbarhet långt mer intressant än styrka" Min förtsa tanke var att det nog inte stämde, men så tänkte jag "vänta nu...hmm..."
"Kan ibland bli irriterande klängig...behov av ständig bekräftelse och har en rädsla att avvisas...engagerar sig för livet...avskyr tanken på känslomässiga dramer, skilsmässa och separation..." Mycket sant...väl...
"Kräftan styrs av månen och är långt mer av en vamp än hon verkar på ytan"
"Han älskar den kvardröjande doften av din parfym på sin skjortärm eller sitter och tittar på ditt telefonnummer medan han jobbar på kontoret"
"Hett dejtingtips: Ta med kräftan på en sentimental film (de älskar att gråta ut) eller stanna hemma och mys i soffan" Personligen stannar jag hemma, eller först bio, med LITE gråt (gråta ut låter som storböla) och sen mys i soffan.
"Kräftor faller ofta för behövande personer, helt enkelt därför att de finner mänsklig svaghet och sårbarhet långt mer intressant än styrka" Min förtsa tanke var att det nog inte stämde, men så tänkte jag "vänta nu...hmm..."
"Kan ibland bli irriterande klängig...behov av ständig bekräftelse och har en rädsla att avvisas...engagerar sig för livet...avskyr tanken på känslomässiga dramer, skilsmässa och separation..." Mycket sant...väl...
"Kräftan styrs av månen och är långt mer av en vamp än hon verkar på ytan"
"Han älskar den kvardröjande doften av din parfym på sin skjortärm eller sitter och tittar på ditt telefonnummer medan han jobbar på kontoret"
Någon som känner en passande Oxe?
Sen fanns där också mycket mer som var 100% sanna, men kom igen...lite mystik häller jag allt på ;)
Så finns det alltid några andra tecken jag läser och kollar ĺäget med och när det kom till den ena åtminstone lärde/fick jag bekräftat en hel del. Verkligen intressant.
# 1.
"Den orginella, romantiska och smått galna ****** behöver gott om svängrum, frihet och en älskare som inte är ute efter ett konventionellt förhållande" Just så
"Tänder på: Oförutsägbar sex, nu -var ni än råkar befinna er, t.ex. på köksbordet"
"91% av *****är pigga på bisexuella relationer" Ha, I knew it :P
"Intellektuella, avantgardistiska och frihetsälskande ****** är sexuellt fördomsfria. De är okonventionella i sitt val av älskare och föredrar att tala om dig som "vän" och inte som partner. Känslomässiga förpliktelser ger dem utslag, men om du själv är lika självständig kan du få en vän för livet" Jag vet...men tycker det är dumt.
"....men om du är okonventionell och uppenbarligen inte har för avsikt att bli beroende av honom, då kanske ni kan stämma träff"
"Han är svår att läsa av och har en komplex könsdrift:Just när du tror han inte är intresserad, så är han troligen det, och vise versa..."
"Det mest avtändande:Känslor. Fråga aldrig vad hon känner. Den här ****älskar med huvudet, inte hjärtat" I've gone about this ALL wrong
# 2.
"Han vill behandlas som en kung och beundras för sin fräcka sexighet. Han kan inte tänka sig att bli avvisad och detta i kombination med hans karismam, får dig att säga:"Ja, mer, mer!" Verkligen sant
"****** är inte så mycket för att kyssas utan föredrar ofta att gå direkt till oralsex när han känner för det. Han tror han kan tillfredställa vilken partner som helst och är stolt över sin sexuella skicklighet" Tro mig...det visste jag redan
"De flesta **** vill ha någon som går i deras kölvatten och plockar upp efter dem. Om du nöjer dig med att sköta hushållet är det en bonus, om inte, skaffa hemhjälp. **** vill gärna tro att det är de som bestämmer och ger goda råd om allting." Det har jag märkt och kan leva med det.
"Ge ******* fullt stöd i dess karriärsplaner eller långsiktiga mål, så kommer du märka att du blir inkluderad i en mycket glamorös livsstil." Förtjänar en sådan livsstil för ibland svårt att hålla med.
"Han vill behandlas som en kung och beundras för sin fräcka sexighet. Han kan inte tänka sig att bli avvisad och detta i kombination med hans karismam, får dig att säga:"Ja, mer, mer!" Verkligen sant
"****** är inte så mycket för att kyssas utan föredrar ofta att gå direkt till oralsex när han känner för det. Han tror han kan tillfredställa vilken partner som helst och är stolt över sin sexuella skicklighet" Tro mig...det visste jag redan
"De flesta **** vill ha någon som går i deras kölvatten och plockar upp efter dem. Om du nöjer dig med att sköta hushållet är det en bonus, om inte, skaffa hemhjälp. **** vill gärna tro att det är de som bestämmer och ger goda råd om allting." Det har jag märkt och kan leva med det.
"Ge ******* fullt stöd i dess karriärsplaner eller långsiktiga mål, så kommer du märka att du blir inkluderad i en mycket glamorös livsstil." Förtjänar en sådan livsstil för ibland svårt att hålla med.
I just love this book,,,.
onsdag 11 december 2013
Get a GRIP!
De senaste dagarna har varit lite si och så. Verkligen. Ups and dows (mera downs egentligen). Idag blev jag "ställd inför rätta". Något är fel, något har hänt....ja...nå...hänt och hänt. Jag skulle snarare säga att det lite handlar om vad som INTE hänt. Saker jag inte förstår...saker jag inte kan kontrollera....saker jag inte vill.... Jag fick order om att RYCKA UPP MIG. Lättare sagt en gjort men faktisk känns det redan mycket bättre..om det håller i sig får vi vänta å se på...allt jag behövde var något som distraherade.
Ikväll fick jag det....något temporärt åtminstone
Nämligen...
På jobbet hade vi ikväll julmiddag. På knytkalasvis. Förut var det en årlig tradition men har på senaste år inte blivit av. Ikväll lyckades det dock. Jag jobbade visserligen men stuvar man runt lite på arbetsschemat och prickar int det på matpausek så. Vi åt och skrattade, skrattade och åt. Alla hjälptes åt både att ställa till och plocka undan. Det är ibland lite halvtomhalvt på jobbet, akktid något irriterande, oftast pga. högre uppsatta (tror de) men vårt samarbeta har det aldrig varit något fel på. Vi kallas pigor, ja, eller kaller oss själva för pigor. Vissa behandlar nog oss som så. Vi sköter allt med bravur, skulle vi inte utföra vårt jobb skulle inget funka. Det lägre stående tjänstefolket som är de störta kuggarna i maskineriet. På något sätt blir jag alltid så glad såna hör gånger, gänget samlat (jag är en del av många gäng, alla lika viktiga) men just i fall som detta kommer jag att tänka på "Upstairs and Downstairs", "Herrskap och Tjänstefolk", "Kahden kerroksen väkeä"...
Nämligen...
På jobbet hade vi ikväll julmiddag. På knytkalasvis. Förut var det en årlig tradition men har på senaste år inte blivit av. Ikväll lyckades det dock. Jag jobbade visserligen men stuvar man runt lite på arbetsschemat och prickar int det på matpausek så. Vi åt och skrattade, skrattade och åt. Alla hjälptes åt både att ställa till och plocka undan. Det är ibland lite halvtomhalvt på jobbet, akktid något irriterande, oftast pga. högre uppsatta (tror de) men vårt samarbeta har det aldrig varit något fel på. Vi kallas pigor, ja, eller kaller oss själva för pigor. Vissa behandlar nog oss som så. Vi sköter allt med bravur, skulle vi inte utföra vårt jobb skulle inget funka. Det lägre stående tjänstefolket som är de störta kuggarna i maskineriet. På något sätt blir jag alltid så glad såna hör gånger, gänget samlat (jag är en del av många gäng, alla lika viktiga) men just i fall som detta kommer jag att tänka på "Upstairs and Downstairs", "Herrskap och Tjänstefolk", "Kahden kerroksen väkeä"...
Trevlig stund med trevkigt gäng som sagt. Åt en massa "förbjudet" och istället för att mamma väntade på mig så jag fick skjuts hem nedför backen BORDE jag gått ut på långpromenad...VIA JEPPIS...innan jag gick hem...
Nu blir det natten...tack å gonatt.
måndag 9 december 2013
A one man show
Scenen är mörk. Salongen är tom. En röst som hörs. En mansröst. Han sjunger, högt...tydligt...kanske falskt, det förnekar han inte. Det bara måste ut. Oavsett hur det låter innehåller rösten både glädje och sorg. Frustration och en djup saknad. Repertoaren är blandad.
När showen är slut går killen ut...ska hem...han känner sig tom...han försöker och försöker...aldrig blir något till något. Det var en dålig kväll...i publiken fanns inte den rätta...han fanns bara inte plötsligt där...från ingenstans... "Jag har tänkt på dig...saknat dig...kan du hjälpa mig med det"
Ute drog han rocken tätare om sig, tårarna fryser till is under den stjärnklara himlen. Han ville inte gå hem...han ville ingenting...han ville falla ihop där, på platsen han var...men han forsatte gå...måste fortsätta...det kan väl inte bli värre än just precis just nu...
När showen är slut går killen ut...ska hem...han känner sig tom...han försöker och försöker...aldrig blir något till något. Det var en dålig kväll...i publiken fanns inte den rätta...han fanns bara inte plötsligt där...från ingenstans... "Jag har tänkt på dig...saknat dig...kan du hjälpa mig med det"
Ute drog han rocken tätare om sig, tårarna fryser till is under den stjärnklara himlen. Han ville inte gå hem...han ville ingenting...han ville falla ihop där, på platsen han var...men han forsatte gå...måste fortsätta...det kan väl inte bli värre än just precis just nu...
söndag 8 december 2013
Oversized are Underestimated
Tänk er en snygg kille. Medelålders, medellång, lätt tränad. Iklädd vita boxerbriefs och en tight t-shirt. Inget annat. Sexigt. Kan det bli bättre. Skulle inte tro det va…
Där har ni fel…
Tänk er samma kille. Iklädd en stor nattsärk, vita bomullsbyxor som går ner över knäna, en nattmössa och stickade sockor. En lite glipa på några centimeter finns mellan byxorna slut och sockornas början och visar lite av de muskulösa sexiga, lätt håriga vaderna (to much info?) Ja...och glöm inte att han trippade/skuttade fram som något av en tomtenisse. Kan det sedan bli bättre än detta? Nä-ä!
Jag tar vid där jag slutade sist. Onsdag och torsdag. 2 helt ordinära dagar. Jag tänkte och tänkte. Kunde inte komma på att något skulle ha hänt. Kollade t.o.m. med fb… samma resultat… jag jobbade och sen INGET… helt enkelt. Men det måste väl komma sådana dagar också.
Fredag. 6.12. Finlands självständighetsdag. Jag var ledig från jobbet och spenderade dagen i soffan. Stickandes på pulsvärmare. Tog någon paus ibland för föda eller toalettbesök men det var det. Sent på kvällen slog det mig… ” Aj jaa… sängen är ju obäddad….så kan det gå…” Tanken var ju att den skulle renbäddas och sängkläderna vädras men man kan inte hinna med allt. Resultatet blev detta.
Nästan all stickning klar, dessa 3 par pulsvärmare är julklappar till patienterna på jobbet, nu krävs bara lite sockor åt herremännen så är allt klart. Ja det var ju de där paret vantar som väntar på sitt vita garn.
Det hade snöat hela dagen och snöade fortfarande. Denna dag hade lilla mamma spenderat i Haparanda, IKEA osv. Jag ombads att komma och möta och bära hem lite shoppingpåsar. Bussen skulle anlända tillbaka till Nykarleby en halv 11, 11 tiden så när klockan närmade sig halv 11 var stickningen klar och de sista salta nötterna uppätna. Klädde därför på mig och begav mig ut för att hinna promenera lite i snöfallet. Jag gick, gick och gick. Klockan lika så. Hade sett allt att se, 2 ggr redan. Frusna händer i fickorna (inga handskar/vantar. Konstigt va?). Vände om och gick hemåt, var precis hemma när samtalet kom att bussen snart var vid torget. Bara att vända tillbaka då. Med stelfrusna händer som knappt gick att knyta bar jag hem några shoppingkassar. Sorterade ut mina prylar, monterade ett rullbord och gick å sova vid 02.
Men promenaden fick mig att tänka. Att minnas. Jag har promenarat på runtomkring på stadens sådär förr. Till synes mållöst. Till synes. Egentligen i väntan på The Car och snabbt och osynligt glida in. Detta med kalla händer sen… hör också ihop med ovanstående story. Men de gångerna värmdes händerna betydligt snabbare.
Lördagen kom. En betydligt trevligare dag än andra dagar. Jobbet till en början men trots det samlade gänget stjärnor gick dagen bra, jag hade ju något att se fram emot. En sväng via en butik i centrum efter något vackert stod på måstelistan. Väl hemma slappade jag lite. Men bara lite. Lägenheten behövde snabbstädas och jag behövde all tid i världen att göra mig redo för lite finkultur. Som Karen Walker sa åt Grace i WaG ”Shave what need shaving…boil the rest” Jag skulle ju inte stressa men…nåja. Kan bara säga att såhär såg det ut när jag rusade ner för trappen…
… och när jag sedan kom ner väntade Annika redan där. Annika väntade… på MIG. Det händer som bara inte, vart är världen på väg.
Vi hade en verkligt trevlig kväll på Teater Jacob och deras pjäs ”Nysningen”. Väldigt många fina prestationer på scenen… positiva upplevelser, andra mera åt det negativa. Ingen nämnd ingen glömd. Sevärd säger jag ändå. Skulle nog kunna se den igen. Efteråt, som före (och under) hade vi mycket att prata om… som alltid. Låt oss hoppas att hon har rätt i det hon sa… DELVIS :P
Söndag har vi idag. Andra söndagen denna vecka. 2:a advent. Kanske borde man ha fram en adventsljusstake… men det räknas ju som jul. Det blev en aning kort förmiddag. Hade igår problem att somna. Tankar och bilder som snurrade. En övertygande förgrånad man med vackra knyta händer, låt oss också säga att ordet –anka- har fått en ny betydelse…och konjaaak :P Som om detta inte räckte hade denna syn en rival…en vacker skapelse i vacker blå skjorta, snygg bum (han också) och fantastiskt hårsvall. Att sova nästintill omöjligt.
En lätt stressig förmiddag avslutades i soffan med lite Turkisk yoghurt. Chattade snabbt med Annika som hade funnit denna video åt mig… hon hade publicerat den på fb dedikerat till mig. Rasmus Seebachs sista. Underbara Rasmus Seebach. Han kan verkligen han Rasmus. Det var verkligen som skrivet till mig. Kärleken övervinner allt. Lyssnade på den en gång då och sedan på repeat hela kvällen…
Apropå Herr Seebach. Här ännu en ny låt… lika bra som alla de andra… skulle ju EGENTLIGEN kunna publicera vareviga video :D
Till sist. Rent hypotetiskt. Låt oss säga att du skulle få denna bukett.
Vad skulle du då göra:
A) Bli väldigt glad och tacka stort. Per SMS, telefonsamtal, personligen, eller övrig korrespondens
B) Bli glad och skicka ett SMS ”Tack…”
C) Ignorera totalt… vackra blommor… jaja…
God fortsättning!
Där har ni fel…
Tänk er samma kille. Iklädd en stor nattsärk, vita bomullsbyxor som går ner över knäna, en nattmössa och stickade sockor. En lite glipa på några centimeter finns mellan byxorna slut och sockornas början och visar lite av de muskulösa sexiga, lätt håriga vaderna (to much info?) Ja...och glöm inte att han trippade/skuttade fram som något av en tomtenisse. Kan det sedan bli bättre än detta? Nä-ä!
Jag tar vid där jag slutade sist. Onsdag och torsdag. 2 helt ordinära dagar. Jag tänkte och tänkte. Kunde inte komma på att något skulle ha hänt. Kollade t.o.m. med fb… samma resultat… jag jobbade och sen INGET… helt enkelt. Men det måste väl komma sådana dagar också.
Fredag. 6.12. Finlands självständighetsdag. Jag var ledig från jobbet och spenderade dagen i soffan. Stickandes på pulsvärmare. Tog någon paus ibland för föda eller toalettbesök men det var det. Sent på kvällen slog det mig… ” Aj jaa… sängen är ju obäddad….så kan det gå…” Tanken var ju att den skulle renbäddas och sängkläderna vädras men man kan inte hinna med allt. Resultatet blev detta.
Nästan all stickning klar, dessa 3 par pulsvärmare är julklappar till patienterna på jobbet, nu krävs bara lite sockor åt herremännen så är allt klart. Ja det var ju de där paret vantar som väntar på sitt vita garn.
Det hade snöat hela dagen och snöade fortfarande. Denna dag hade lilla mamma spenderat i Haparanda, IKEA osv. Jag ombads att komma och möta och bära hem lite shoppingpåsar. Bussen skulle anlända tillbaka till Nykarleby en halv 11, 11 tiden så när klockan närmade sig halv 11 var stickningen klar och de sista salta nötterna uppätna. Klädde därför på mig och begav mig ut för att hinna promenera lite i snöfallet. Jag gick, gick och gick. Klockan lika så. Hade sett allt att se, 2 ggr redan. Frusna händer i fickorna (inga handskar/vantar. Konstigt va?). Vände om och gick hemåt, var precis hemma när samtalet kom att bussen snart var vid torget. Bara att vända tillbaka då. Med stelfrusna händer som knappt gick att knyta bar jag hem några shoppingkassar. Sorterade ut mina prylar, monterade ett rullbord och gick å sova vid 02.
Men promenaden fick mig att tänka. Att minnas. Jag har promenarat på runtomkring på stadens sådär förr. Till synes mållöst. Till synes. Egentligen i väntan på The Car och snabbt och osynligt glida in. Detta med kalla händer sen… hör också ihop med ovanstående story. Men de gångerna värmdes händerna betydligt snabbare.
Lördagen kom. En betydligt trevligare dag än andra dagar. Jobbet till en början men trots det samlade gänget stjärnor gick dagen bra, jag hade ju något att se fram emot. En sväng via en butik i centrum efter något vackert stod på måstelistan. Väl hemma slappade jag lite. Men bara lite. Lägenheten behövde snabbstädas och jag behövde all tid i världen att göra mig redo för lite finkultur. Som Karen Walker sa åt Grace i WaG ”Shave what need shaving…boil the rest” Jag skulle ju inte stressa men…nåja. Kan bara säga att såhär såg det ut när jag rusade ner för trappen…
… och när jag sedan kom ner väntade Annika redan där. Annika väntade… på MIG. Det händer som bara inte, vart är världen på väg.
Vi hade en verkligt trevlig kväll på Teater Jacob och deras pjäs ”Nysningen”. Väldigt många fina prestationer på scenen… positiva upplevelser, andra mera åt det negativa. Ingen nämnd ingen glömd. Sevärd säger jag ändå. Skulle nog kunna se den igen. Efteråt, som före (och under) hade vi mycket att prata om… som alltid. Låt oss hoppas att hon har rätt i det hon sa… DELVIS :P
Söndag har vi idag. Andra söndagen denna vecka. 2:a advent. Kanske borde man ha fram en adventsljusstake… men det räknas ju som jul. Det blev en aning kort förmiddag. Hade igår problem att somna. Tankar och bilder som snurrade. En övertygande förgrånad man med vackra knyta händer, låt oss också säga att ordet –anka- har fått en ny betydelse…och konjaaak :P Som om detta inte räckte hade denna syn en rival…en vacker skapelse i vacker blå skjorta, snygg bum (han också) och fantastiskt hårsvall. Att sova nästintill omöjligt.
En lätt stressig förmiddag avslutades i soffan med lite Turkisk yoghurt. Chattade snabbt med Annika som hade funnit denna video åt mig… hon hade publicerat den på fb dedikerat till mig. Rasmus Seebachs sista. Underbara Rasmus Seebach. Han kan verkligen han Rasmus. Det var verkligen som skrivet till mig. Kärleken övervinner allt. Lyssnade på den en gång då och sedan på repeat hela kvällen…
Apropå Herr Seebach. Här ännu en ny låt… lika bra som alla de andra… skulle ju EGENTLIGEN kunna publicera vareviga video :D
Till sist. Rent hypotetiskt. Låt oss säga att du skulle få denna bukett.
A) Bli väldigt glad och tacka stort. Per SMS, telefonsamtal, personligen, eller övrig korrespondens
B) Bli glad och skicka ett SMS ”Tack…”
C) Ignorera totalt… vackra blommor… jaja…
God fortsättning!
tisdag 3 december 2013
I'm getting married in the morning...
Måndag morgon, en ny vecka börjar. Jobbar morgonskifte. Man tänker bläddra igenom dagens tidning. Redan på första sidan ser man en intressant story...nåja, en intressant liten bild uppe i högra hörnet tillhörde en notis om storyn som är skriven på sidan 4. Man bläddrar sig genast dit och finner en större bild. I'm in love! Antti (han MÅSTE nog byta förnamn eller ha ett bra smeknamn...) Suurela. Vilken man. Nu dömer jag visserligen boken efter pärmen men...
En av mina nära vänner och "mentor" förstod inte vad jag såg i honom och tyckte han såg gammal ut men mamma höll med mig. Och sin mamma ska man väl lita på ;P
Igårkväll var det lite mera takmålning som gällde på Scala, samt förberedelser för mattinläggningen (som jag VERKLIGEN inte är inblandad i) som borde blivit av idag. En riktigt rolig kväll...timmarna måste ha flugit fram för plötsligt sa Linda att klockan bar 22:20...oj...
Ledig dag idag. Man vaknar tidigt och tittar ut. Vill krypa tillbaka under täcket. Plusgrader, isigt och snön är nästan helt borta. Man ser åter gröna gräsmattor. Blää.
Har idag virkat kanten och fäst trådar på en babyfilt. Inte 100% nöjd med utseendet men kan försäkra att den nog är mjuk och varm helst :)
Har idag virkat kanten och fäst trådar på en babyfilt. Inte 100% nöjd med utseendet men kan försäkra att den nog är mjuk och varm helst :)
Och 1 1/2 vante klara. Då tog garnet slut...som HELT slut...inte en vit garnände i hela huset. Och bambustickor nr.5 fasta tills projektet är klart. Stickar nu på lite pulsvärmare med nr.4 stickor istället och hoppas garnet hinner komma inna de alla är klara, annars blir det väl att flytta över den halvfärdiga vanten på metall nr.5...
IKEA-lista next då...mamna å Sanni sticker dit på fredag så måste ju passa på och beställa lite smått om jag hittar något intressant...
Imorgon kvällsskifte. Tur. Får alltså bli sen kväll ikväll men inte så värst lång sovmorgon imorgon. Måste före jobbet gå till handarbetsaffären, till Amalia och beställa blommor, via Scala och kolla golvet...och garanterat är det halt som attans. Och jag utan vinterskor. Kollat på Zalando och Spartoo men inget som ropar mitt namn...konstigt...
God fortsättning...
En gammal favorit
Är det någon av er som minns serien Relic Hunter? Jag har precis sett klar första säsongen (tyvärt den enda jsg lyckats finna på DVD) och gillar den ännu, många år sen den gick på TV. Tia Carrere spelar historieproffesorn och relikjägaren Sydney Fox och Christien Anholt spelar hennes söte assistent Nigel Bailey. Sydney är väldigt mycket som Lara Croft i Tomb Raider och Nigel är bara så urgulligt nördig ;)
En intressant sak är också alla Sydneys gamla kollegor/vänner/flammor/fiender som dyker upp titt som tätt. En snyggare än den andra..
söndag 1 december 2013
Ett tecken på "smalhet"
P.g.a. tekniska problem igår blir detta inlägg publicerat fötst idag. Därav vissa nu tidsenliga fel.
Sitter här i min lilla vrå och ser på film. Snön ligger vit utomhus, det var en underbar syn att vakna till i morse, på lillajul och allt. Visserligen påmindes jag nyss om att det ju är Anders idag... jag mindes bara Andreas, och om Anders braskar osv.... men det ska vi väl inte tro på. Det ska bli en jul (julafton) med massor av snö och så ska flingorna, stora mjuka flingor sakta, romantiskt, juligt, dala ner på självaste julafton och då får Anders säga precis vad han vill :P
Jag vaknade tidigt denna dag, nåja, ganska tidigt, och kunde verkligen inte klaga. Man BORDE egentligen stiga upp tidigt varje dag, ta tillvara varje ledig stund, jag hann sitta i timmat i sofan, se film, sticka klart en strumpa, och njuta. Allt detta utan ett uns jul. Känns som att folk blivit galna med pyntandet, brukar verkligen alla pynta såhär mycket såhär tidigt innan jul. Troligen, och jag brukar med all sannolikhet förvånas och irriteras lika varje år. Här pyntas det inte förrän dagar innan jul...helst 23:e men i dessa dagar med jobb och allt brukar det inte vara möjligt att fixa precis ALLT den sista dagen. Men visst tänker jag på julen. Beställt lite nytt pynt från Stokkmann (som om jag skulle BEHÖVA mer) och planerat ganska mycket runt ämnet julklappar, har räknat att jag stickat upp ungefär 3,1 kg garn. Dagen fortsätter stilla. När detta är klart läggs babyfilten upp...inget annat lär ju ändå ske idag/eftermiddag/kväll så det är väl en plan så god som någon.
I MÅNDAGS, efter att jag publicerat förgående inlägg blev det något av ett litet breakdown. Känslan av ensamhet kom över mig...jag dök in i gamla blogginlägg, läste mig bakåt. Lika intressant varje gång. Alla storys om Oscar...Rasmus och Jonas. Alla tidigare skriverier med en innebörd nog bara jag förstår mig på. Samtidigt lyssnades det på diverse låtar på Spotify...timmarna gick, jag blev glad och ledsen om vartannat. Klockan var nog närmare 3 när jag kom mig i säng, jag som hade tidigt väckning. Inte första gången visserligen.
På TISDAG bussades det iväg till Jakobstad igen. Var ju samma ärende som veckan innan. Enda skillnaden var ju att denna gång kom man ju faktiskt fram till något. Med all sannolikhet blir det prov 17.12 och det är allt jag orkar orda om det. Bävar verkligen ännu, så bäst att förtänga det. Jag hann denna dag dessvärre inte med lunch på A8, och jag som verkligen såg fram emot LASAGNE. Däremot blev det kaffe med Dreya, Sofia och Ninna efter att jag varit till Boman framochtillbaka en sväng. Jag borde egentligen inte gå i närheten av A8...eller snarare vad de har att erbjuda...i bakverk. Då syndar jag, men men, att dricka kaffe med vänner är viktigt i livet :)
På kvällen begav jag mig till Scala och mötte upp med Linda. Vi slipade lite här, spacklade lite där och fram kom det vita målet och rollers. Blev faktiskt helt ok. Ett lager ska ännu strykas men... När jag sedan kom hem var det OTROLIGT skönt att ta en dusch...slipdammet kliade något förskräckligt. Men riktigt roligt var det...slipade och spacklade som om jag aldrig skulle gjort annat, tror t.o.m. att perfektionisten skulle blivit nöjd...
ONSDAG. Väckning kl.06:15. Äntligen kallade jobbet igen. Även om jag inte haft några stora problem ned att vara ledig, har ju fått producerat en hel del julklappar osv. var det ändå väldigt skönt att äntligen vara tillbaka på jobb. Frågan jag ställde mig den morgonen var bara att -"hur ska jag ta mig till jobbet med alla ben intakta?". Glashalt... överallt... mardröm... Efter ett vanligt skifte (som om jag ändå skulle få säga annat) var de bara att söka sig hemåt. Som tur var kom mamma och hämtade mig eftersom jag ändå behövde via posten efter 2 Dermosilpaket. När jag kom hem så hade jag ett tydligt projekt framför mig...3 lådor skulle delas och sorteras... jag var trött och trodde att Wolverine kunde hålla mig vaken. Till sist var allt uppdelat och packat samt filmen tittad (fast tror inte jag såg särskilt mycket konstigt nog) Dermosil erövrades men filmen blir det nog att titta en gång till för där missade jag nog en hel del, som själva handlingen. Sova beskriver sen timmarna 17-22. Satte mig på soffan med stickningen men... ha… glöm det, helt omöjligt. Lade mig ner för att blunda nån minut och 5 timmars sömn blev resultatet.
TORSDAG
Jobb på förmiddagen. Sen inga vidare planer. Jag stickade, kollade Fb och där har vi det. Inte ens något att irritera mig på.
En fb-story:
Dear Mom and Dad,
This is what happiness looks like. Sorry you were so miserable in your own lives that you couldn’t allow me a chance at my own. I went out and found it anyway. I miss you, and will miss you even more this holiday season since you won’t allow me to come back home unless I have a woman on my arm. Oh by the way, we’ll still be using the family recipe for the stuffing, I’m sure it’ll be a hit with our friends.
Happy Holidays, Your son, his boyfriend, and our spoiled cat.
Zappade bland kanalerna och stannade spontant på kanalen "AVA" sekunder innan denna scen...känslostorm...
Har aldrig följt Eastenders men så fort jag får tid ska jag, med YT:s hjälp, frossa i Syed/Christian videor :') och alla klipp/scener är lika vackra, underbart.
På kvällen såg jag denna...
jag försöker verkligen sticka så snabbt jag bara kan. Men börjar närma mig slutet på alla stickade måsten... eller kanske inte...
FREDAG (igår). Ledig dag. På något konstigt sätt känns det genast mycket bättre att vara hemma alldeles ledig när man jobbat, redan 2 dagar. En stilla dag, till en början. Samlade på mig ännu lite mer julklappar. OCH ett stort paket från HM. Dessa var friktansvärt intetsägande...på mig i alla fall...den grön/beiga lite bättre men nej, de åkte tillbaka...
’Men det var en incident. Klockan var strax före 3 på dagen. Jag tittade ut, stod på balkongen och plockade in sängkläder, och såg något som fick mig att stelna till. Visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Sen rörde det på sig. Min syn till långt fram på andra sidan gatan är nog inte så god men det jag såg räckte, när det sedan passerade förbi mitt hus... så nära... kunde inte ens titta... hjälp... Jag vände mig om, gick tillbaka in i lägenheten och fick känna av en helt ny känsla. En såndär scen man sett på film och i TV-serier otaliga gånger. Obehagligt. Tänk er ett kärleksdrama... en diskussion eller liknande har just avslutats, killen går och kvinnan slänger sig/faller ner på knä, bönar å ber, gråter och hyperventilerar, mentalt sammanbrott. Scener som finns i otaliga filmer eller TV-serier... ändå har jag inte lyckats hitta ett enda litet filmklipp på YT... typiskt...
Lade sedan ner ALLT jag kände i att reda upp, returpapper ut, sopor likaså. De sista döda sommarblommorna revs upp och slängdes och säckar med samma innehåll bars ut från mammas balkong också... jag kom över det...men känsla var INTE trevlig.
Nåja. Glad lillajul på er! Hoppas alla får en trevlig kväll!!
Ang. rubriken. Ett tydligt tecken på att man är smal är att man lägger t-shirten innanför byxorna och ingenting över som döljer. Det täcks jag faktiskt göra nuförtiden, inte nödvändigtvis ute bland folk ännu men... och mer kilon ska bort, så får folk säga vad de vill. Ja, eller, om RÄTT person säger jag ska sluta så ;)
SÖNDAG (idag)
Jobbet kallade efter några timmars sömn. Med en viss studs, så mycket jag kan bemästra den tiden på dygnet, gick jag till jobbet redo för ett vanligt söndagsmorgonskifte. Vilket det väl nog också blev. På hemvägen kändes det dock i luften… trots en kraftig motvind som fick en att tappa andan, fanns det där. Något saknades… jag vet vad. Saknaden kommer vara påfrestande men som tur är inte allt för lång… puh… Eter jobbet har jag nu haft bara ett projekt på G… räkningar. Något EXTRA stort att bita i… med en halverad lön eftersom jag bara jobbat 50 %, det funkar bara inte… denna månad, visst ,men hjälp alltså. Skatteåterbäring om nån dag men de kommer inte ligga många dagar på kontot. Kan ju verkligen säga att inte tog jag storvinsten på lotto igår inte.
Jag vaknade tidigt denna dag, nåja, ganska tidigt, och kunde verkligen inte klaga. Man BORDE egentligen stiga upp tidigt varje dag, ta tillvara varje ledig stund, jag hann sitta i timmat i sofan, se film, sticka klart en strumpa, och njuta. Allt detta utan ett uns jul. Känns som att folk blivit galna med pyntandet, brukar verkligen alla pynta såhär mycket såhär tidigt innan jul. Troligen, och jag brukar med all sannolikhet förvånas och irriteras lika varje år. Här pyntas det inte förrän dagar innan jul...helst 23:e men i dessa dagar med jobb och allt brukar det inte vara möjligt att fixa precis ALLT den sista dagen. Men visst tänker jag på julen. Beställt lite nytt pynt från Stokkmann (som om jag skulle BEHÖVA mer) och planerat ganska mycket runt ämnet julklappar, har räknat att jag stickat upp ungefär 3,1 kg garn. Dagen fortsätter stilla. När detta är klart läggs babyfilten upp...inget annat lär ju ändå ske idag/eftermiddag/kväll så det är väl en plan så god som någon.
I MÅNDAGS, efter att jag publicerat förgående inlägg blev det något av ett litet breakdown. Känslan av ensamhet kom över mig...jag dök in i gamla blogginlägg, läste mig bakåt. Lika intressant varje gång. Alla storys om Oscar...Rasmus och Jonas. Alla tidigare skriverier med en innebörd nog bara jag förstår mig på. Samtidigt lyssnades det på diverse låtar på Spotify...timmarna gick, jag blev glad och ledsen om vartannat. Klockan var nog närmare 3 när jag kom mig i säng, jag som hade tidigt väckning. Inte första gången visserligen.
På TISDAG bussades det iväg till Jakobstad igen. Var ju samma ärende som veckan innan. Enda skillnaden var ju att denna gång kom man ju faktiskt fram till något. Med all sannolikhet blir det prov 17.12 och det är allt jag orkar orda om det. Bävar verkligen ännu, så bäst att förtänga det. Jag hann denna dag dessvärre inte med lunch på A8, och jag som verkligen såg fram emot LASAGNE. Däremot blev det kaffe med Dreya, Sofia och Ninna efter att jag varit till Boman framochtillbaka en sväng. Jag borde egentligen inte gå i närheten av A8...eller snarare vad de har att erbjuda...i bakverk. Då syndar jag, men men, att dricka kaffe med vänner är viktigt i livet :)
På kvällen begav jag mig till Scala och mötte upp med Linda. Vi slipade lite här, spacklade lite där och fram kom det vita målet och rollers. Blev faktiskt helt ok. Ett lager ska ännu strykas men... När jag sedan kom hem var det OTROLIGT skönt att ta en dusch...slipdammet kliade något förskräckligt. Men riktigt roligt var det...slipade och spacklade som om jag aldrig skulle gjort annat, tror t.o.m. att perfektionisten skulle blivit nöjd...
ONSDAG. Väckning kl.06:15. Äntligen kallade jobbet igen. Även om jag inte haft några stora problem ned att vara ledig, har ju fått producerat en hel del julklappar osv. var det ändå väldigt skönt att äntligen vara tillbaka på jobb. Frågan jag ställde mig den morgonen var bara att -"hur ska jag ta mig till jobbet med alla ben intakta?". Glashalt... överallt... mardröm... Efter ett vanligt skifte (som om jag ändå skulle få säga annat) var de bara att söka sig hemåt. Som tur var kom mamma och hämtade mig eftersom jag ändå behövde via posten efter 2 Dermosilpaket. När jag kom hem så hade jag ett tydligt projekt framför mig...3 lådor skulle delas och sorteras... jag var trött och trodde att Wolverine kunde hålla mig vaken. Till sist var allt uppdelat och packat samt filmen tittad (fast tror inte jag såg särskilt mycket konstigt nog) Dermosil erövrades men filmen blir det nog att titta en gång till för där missade jag nog en hel del, som själva handlingen. Sova beskriver sen timmarna 17-22. Satte mig på soffan med stickningen men... ha… glöm det, helt omöjligt. Lade mig ner för att blunda nån minut och 5 timmars sömn blev resultatet.
TORSDAG
Jobb på förmiddagen. Sen inga vidare planer. Jag stickade, kollade Fb och där har vi det. Inte ens något att irritera mig på.
En fb-story:
Dear Mom and Dad,
This is what happiness looks like. Sorry you were so miserable in your own lives that you couldn’t allow me a chance at my own. I went out and found it anyway. I miss you, and will miss you even more this holiday season since you won’t allow me to come back home unless I have a woman on my arm. Oh by the way, we’ll still be using the family recipe for the stuffing, I’m sure it’ll be a hit with our friends.
Happy Holidays, Your son, his boyfriend, and our spoiled cat.
Zappade bland kanalerna och stannade spontant på kanalen "AVA" sekunder innan denna scen...känslostorm...
Har aldrig följt Eastenders men så fort jag får tid ska jag, med YT:s hjälp, frossa i Syed/Christian videor :') och alla klipp/scener är lika vackra, underbart.
På kvällen såg jag denna...
jag försöker verkligen sticka så snabbt jag bara kan. Men börjar närma mig slutet på alla stickade måsten... eller kanske inte...
FREDAG (igår). Ledig dag. På något konstigt sätt känns det genast mycket bättre att vara hemma alldeles ledig när man jobbat, redan 2 dagar. En stilla dag, till en början. Samlade på mig ännu lite mer julklappar. OCH ett stort paket från HM. Dessa var friktansvärt intetsägande...på mig i alla fall...den grön/beiga lite bättre men nej, de åkte tillbaka...
Denna däremot, underbar. Enda problemet att jag måste ta den i storlek XL i stället före L. Visst, XL är väl inget att skämmas för, jag är ju ändå 191 cm men irriterande att inte storleken L½ finns :P
’Men det var en incident. Klockan var strax före 3 på dagen. Jag tittade ut, stod på balkongen och plockade in sängkläder, och såg något som fick mig att stelna till. Visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Sen rörde det på sig. Min syn till långt fram på andra sidan gatan är nog inte så god men det jag såg räckte, när det sedan passerade förbi mitt hus... så nära... kunde inte ens titta... hjälp... Jag vände mig om, gick tillbaka in i lägenheten och fick känna av en helt ny känsla. En såndär scen man sett på film och i TV-serier otaliga gånger. Obehagligt. Tänk er ett kärleksdrama... en diskussion eller liknande har just avslutats, killen går och kvinnan slänger sig/faller ner på knä, bönar å ber, gråter och hyperventilerar, mentalt sammanbrott. Scener som finns i otaliga filmer eller TV-serier... ändå har jag inte lyckats hitta ett enda litet filmklipp på YT... typiskt...
Lade sedan ner ALLT jag kände i att reda upp, returpapper ut, sopor likaså. De sista döda sommarblommorna revs upp och slängdes och säckar med samma innehåll bars ut från mammas balkong också... jag kom över det...men känsla var INTE trevlig.
Nåja. Glad lillajul på er! Hoppas alla får en trevlig kväll!!
Ang. rubriken. Ett tydligt tecken på att man är smal är att man lägger t-shirten innanför byxorna och ingenting över som döljer. Det täcks jag faktiskt göra nuförtiden, inte nödvändigtvis ute bland folk ännu men... och mer kilon ska bort, så får folk säga vad de vill. Ja, eller, om RÄTT person säger jag ska sluta så ;)
Jobbet kallade efter några timmars sömn. Med en viss studs, så mycket jag kan bemästra den tiden på dygnet, gick jag till jobbet redo för ett vanligt söndagsmorgonskifte. Vilket det väl nog också blev. På hemvägen kändes det dock i luften… trots en kraftig motvind som fick en att tappa andan, fanns det där. Något saknades… jag vet vad. Saknaden kommer vara påfrestande men som tur är inte allt för lång… puh… Eter jobbet har jag nu haft bara ett projekt på G… räkningar. Något EXTRA stort att bita i… med en halverad lön eftersom jag bara jobbat 50 %, det funkar bara inte… denna månad, visst ,men hjälp alltså. Skatteåterbäring om nån dag men de kommer inte ligga många dagar på kontot. Kan ju verkligen säga att inte tog jag storvinsten på lotto igår inte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)