Vardagen

Sedan 13:e april har det ju varit rätt många vardagar. Vardagar på vilka det ju faktiskt kunde ha hänt en massa roligt och/eller intressant. Tänk bara... En massa kvällar i goda vänners lag... Biokvällar... filmkvällar... God mat å gott dricka...

Jag se det KUNDE!

Men varit rätt vanliga dagar. Jobbet... Men faktiskt 3 dagar semester, av vilka endast torsdag var en dag med planer. Den dagen spenderades i Jakobstad hos Bomans... Jag anländer alltid rätt tidigt men på något märkligt sätt rinner timmarna iväg så fort så fort.

Å på helgen slank vist en flaska skumpa ner... Det var i goda vänners lag kan man säga... Om ändå på ett avstånd av ?00 km. Videochatten är en bra uppfinning, kan inget annat säga.

Sen har det varit jobb..jobb..tevetittande... DVD-filmer... Lite träning... Intressant dagar... nej... men ibland har det åtminstone känts som att tiden gått rätt fort å det är huvudsaken... Inte alltid man vill ha det så... men just nu... definitivt...

13 dagar… 13!!

Måndagen 13:e April

13 dagar…

Detta är vad jag vaknade till…

Ville liksom skippa idag… helt å hållet… Ingen dag jag sett fram emot. En som hela tiden märkbart närmat sig, något man sett bara man tittat på almanackan. En dag som det känts som den kommit å gått redan i 10 dagar… en känsla jag aldrig kunde skaka av mig…

Men ja… 13 dagar… det är inget… å i min räkning borde idag varit en av dessa 13 dagar så 1/13 är ju snart över alltså…

En dag i taget… Giv mig styrka

Allt jag kunde tänka när klockan tickade fram idag...

 

2 dagar * 2

Sedan jag skrev sist har jag lyckats ha 2 lediga dagar efter varandra… Å detta 2 gånger t.o.m. Helt otrolig.

Men 2 dagar… hur mycket jag än väntar på att det ska dyka upp… var tydligen för mycket dessa gånger. Första dagen gick helt bra… Sova halva dagen, kolla på film… För trött för att knappt kunna tänka. Men så kommer dag 2. Å båda tillfällena var lika. När andra dagen kom var jag rastlös så in i norden. Det kröp i hela kroppen… jag MÅSTE göra något. Hjärnan var utvilad. Jag måste GÖRA något för att inte bli galen, bryta ihop., hålla tillbaka tårarna å ignorera känslan i kroppen.

Städade bort påsken…

Shoppade lite nytt…

Böt gardiner…

Strök ett å annat…

Städade bakom spisen… i lådan med avfallskärlen… på många ologiska ställen…

Balkongen fick in överfång å julbelysningen togs bort….

Tvättade flertalet maskiner tvätt, åt både mig å andra…

Osv…

Osv…

Listan kunde göras lång…

Trött när de kvällarna kom… nästan så jag inte skulle varit ledig alls…

Naiv tanke

En gång i tiden trodde jag att mitt liv skulle ändras drastiskt pga. av min viktminskning… Jag var kanske naiv. Såhär i efterhand känner jag att jag nog hade fel. Det går liksom i samma spår. Bara lite mindre klädstorlekar.  (Å så var det ju en aningen lättare att ta sig förbi folk i biografbänken i lördags :P )

Inga killar som slänger sig varken över mig eller framför mig

Inga jobberbjudanden som haglar över mitt huvud

Inga bankonton som svämmar över

INGEN förändring.

Tänkte så sent som idag (vilket nu väl var i fredags (10.4.) att undrar vad folk tror. Hur de tror mitt liv är.

Jag kom hem… hade varit å handlat å uträttat ärenden på posten. På gården var en man som tydligen jobbade för fastighetsservicen, medelålders, men snygg. Han log å hälsade å jag gjorde detsamma. Så att han slängde frågande blickar efter mig…som han nog borde känna mig…  Rätt propert klädd var jag också.. Mörka jeans, Den långa svarta jackan. De italienska skorna. Den blåa väskan från Converse över axeln. Å en papperskasse (för jag verkligen hatar plastpåsar) i var hand. Kastade en extra blick på mig själv i dörrglaset innan jag äntrade trapphuset, rätt snygg syn som mötte mig egentligen, så DET var ju en förändring… Men ja, fick väl nog saker att se lite bättre ut än verkligheten. Image is everything, eller nåt sånt…

Glad Påsk

Jag brukar inte fira påsk. Mest bara finna att långfredagen är lång å sen smått irritera mig på påskhäxor som springer i huset på lördagen.
Inte pynta heller.

MEN

Till Östanlid i måndags å påväg därifrån föreslog mamma en sväng till Sunds. Ja det passar ju alltid. Mycket "nödvändigt" där. Tänkte först inte köpa något men stod plötsligt med en mugg, påse med te och en plåttavla i handen.
Inget mer var planen.
"Ska du inte ha någon blomma då?" Undrade mamma.
Jag...blomma...levande blommande växt i kruka? Å det är ju inte ens sommar. Helt galet. Men oj...en gul Calla var ju rätt fint. Så den tog jag. Å Då behövdes ju en ny kruka...å den lurviga kycklingen på pinne att sticka ner i krukan. Å den fina tuppen.

Efter diverse andra inköp å saker i mina gömmor så blev det såhär.

Så...

Glad Påsk allihopa.

Ligger under täcket när jag börjar skriva detta in

Ligger under täcket när jag börjar skriva detta inlägg. Kyligt omkring mig...måste nog vrida upp elementet eller hitta ett varmare täcke för vår är det verkligen inte ännu. Så nu ska jag bara ligga här tills det blir att gå till jobbet...

Vaknade tidigt fast jag skulle fått sova. Knep ihåg ögonen å gjorde allt för att somna om man låg ändå bara å vred på mig...

Inte skrivit något sedan 18:e Mars...å på den tiden kunde ju tyckas att något särskilt skulle hänt men dessvärre...

Jobbet...ledig. Äta å sova. Slappa...lite träning... På något sätt har allt känts rätt omotiverande på sistone... Kanske är det den underbara gråa tillvaron på utsidan som får en på detta humör...

Nåjaa... Påsken kommer emot... Inget jag firar eller uppmärksammar men påsklördagen är ändå en JÄVLIGT bra dag i år :D

 (kan säga detta inlägg inte blev publicerat samma dag som det påbörjades :P )

Vårmarknad betydde vårullar...tror inte jag ätit sen i Augusti så det satt JÄVLIGT bra :)

Detta sändes iväg till grannlandet lite på "beställning" :)

HOPPAS :D

Haha :P

Hur ska man klara av att säga nej när det nästan alltid ser ut såhär på jobbet...

Flashback Lördag

I lördags (28.3) dök det på fb upp nån påminnelse om bilder å händelser jag publicerat för ett år sen.. Rätt intressant. Väldigt samma bilder...tydligen var det marknaden i staden just då också. Å ett långt intressant blogginlägg... Läs det HÄR!

Kompis

Fick ett meddelande...nåjaa...går nog inte mera att kalla det häromdagen. (Vad tiden går fort ibland (men ändå samtidigt inte tillräckligt fort)). Nå hursomhelst... I detta meddelande nämndes ordet "kompis" å efteråt surrade det i mitt huvud..."kompis". Nee-e...jag gillar verkligen inte ordet kompis... Som inte alls.
Tänker på diverse synonymer å inte bara på svenska... :
"vän"
"ystävä"
"mate"
"buddie"
"kaveri"

Alla är bättre än kompis... Kompis låter så barnsligt... Något som barn som knappt vet vad vänskap är skulle säga. Å vänskap som är byggstenen i allt... Allt från att just vara vänner...nära vänner...bästa vänner...till att vara ett kärlekspar. Allt bygger på stor vänskap. Så kompis...usch då...

Förstås en HELT annan sak om användare av ordet tänkte annat än hur jag tolkade det :P

The boy got wings

För någon vecka sedan hade jag velat skriva ett inlägg med rubriken "My boy got Wings". Kom sedan fram till att "Nej, men det kan jag ju inte..". Så jag lät bli. Sedan övervägde jag att ändra rubriken till ovanstående men kom sedan dra till att "Vad sjutton ska jag skriva då??" Så jag lät bli. Å trots allt var det ju bara rubriken jag tyckte lät bra. Å nu är den använd...så...tack för mig :)

Vilket totalt slöseri av tid att skriva detta inlägg egentligen :P

Vad har jag sagt/gjort nudå...?

Man skickar ett meddelande på Messenger. Mottagaren är online.
Mottagaren är online LÄNGE men läser inte meddelandet.

Alternativt

Man skickar ett meddelande på Messenger.
Mottagaren är online å läser meddelandet men svarar inte.
Mottagaren är online flera gånger å länge men ändå inget svar.

Är det bara jag som i denna situation blir smått paranoid?

(Viss risk detta blir ett lika bra samtalsämne som ett av mina tidigare inlägg :P )