Detta är verkligen SÅÅ sant. Även om jag blev kär i det
glada humöret å känslan att man betydde något även om man var 1 av hundratals människor
som glatt välkomnades varje dag. Tindrande ögon å ett leende.
Jag såg en skönhet… Å många gånger har jag fått höra ”… SÅ
vacker är han ju inte…” å jag kan verkligen inte förstå det.
Ändå finns det saker som jag EGENTLIGEN inte finner vacker
men som plötslig ÄR det… Ja och nej på samma gång… Mycket märkligt. Tänk er en väldigt
speciell gångstil t.ex. nästan så man lite borde skämmas att gå där bredvid.
Eller ett par händer. Händer är något jag väldigt fort
kollar in på en kille. Å dessa gillade jag verkligen inte till en början… men
efter att de för första befann sig i min hand… hade rört min hud var de plötsligt
hur vackra som helst. Så underbart manliga.
Ja är det inte märkligt så säg…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar