Jag har den här vännen. Vi pratar om allt. Överallt. Jag har chockat henne antalet gånger men när man vill ha detaljer så… nåja… men eftersom vi disskuterar mycket på jobbet så har vi väldigt många kodord: fruktsalla, qaf, osv. personer får också smeknamn, just nu är vi inne på det ornitologiska spåret:
Pungmesar, överallt finns de, män som gillar mig men som inte intresserar mig det minsta. Dessa finns det massor av på diverse sajter. Vill man bara EN sak så är det lätt att få…
Tofsvipa. En ny bekantskap. Jag gillar nya bekantskaper. Verkligen. Var det då sen landar…only time vill tell….men med såna vänner kan man NÄSTAN inte begära mer.
Skraken, den lilla jävla älskade skraken. En gammal bekantskap… betydligt äldre… både åldersmässigt och tid i min bekantskapskrets. Lite rädd av sig om man kommer för nära, ser ut att vara upptagen mest hela tiden och bygger sitt bo i mark(golv)nivå… Hoppas ingen känner sig träffad ;D Problemet är bara att jag faktiskt gillar den osäkra Skraken…
Vill tacka ornitolog Tratt för hjälpen med denna forskning…
Soliga underbara dagar har jag haft under mina 3 dagar som ledighet. Jag har haft tid att tänka. På mitt liv, liva drömmar. Och mitt favoritämne (favoritproblem)… MÄN! Soliga dagar, sitta på balkongen och njuta, dricka uppfriskande och tugga i mig isbitar. Promenader all by my self. Gott om tid att tänka, FANTISERA OCH DRÖMMA :D
Oscars dagar hade varit stressiga men han började nu landa. Han slappnade av och drömde sig bort.
#1. I drömmen låg han på en brygga vid vattnet. Vid en sommarstuga han aldrig sett. Men den hade båtväg alltså hade den en brygga. Solen värmde och vinden svalkade. Oscar lyssnade på musik och bläddrade i en bok. Kunde inte känna sig gladare. Han tittade och från sin plats från bryggan. På villans terrass såg han Rasmus. Detta var Rasmus villa. Båten förtöjd vid bryggan tillhörde också Rasmus, en blankpolerad träbåt. Rasmus stod på den lilla terrassen i färd med att hälla upp två glas vid, ett till sig och ett till Oscar. Om bara någon minut skulle han vara nere vid bryggan. Bara de 2.
#2. Klipporna värmde trots att vinden från havet hade piskat dem. Solens värme segrade alltid. Det var lugnt och stilla. Såhär långt ute fick man alltid vara i fred. Allt som hördes var vågorna och ett sorl av människor vid stranden en bit bort. Solen värmde. Men det som värmde mer var mannen som låg bredvid Oscar. Jonas. Otippade Jonas. För sitt inre kunde Oscar höra en vän säga ”Vad var det jag sa.” Allt var så lugnt. Oscar njöt. Han vände på huvudet och mötte Jonas vackra ansikte. Han lyfte på solglasögonen och såg djupt in i Oscars mörka ögon och flätade sina fingrar hårdare om Oscars. Såhär skulle det alltid vara…
#1. I drömmen låg han på en brygga vid vattnet. Vid en sommarstuga han aldrig sett. Men den hade båtväg alltså hade den en brygga. Solen värmde och vinden svalkade. Oscar lyssnade på musik och bläddrade i en bok. Kunde inte känna sig gladare. Han tittade och från sin plats från bryggan. På villans terrass såg han Rasmus. Detta var Rasmus villa. Båten förtöjd vid bryggan tillhörde också Rasmus, en blankpolerad träbåt. Rasmus stod på den lilla terrassen i färd med att hälla upp två glas vid, ett till sig och ett till Oscar. Om bara någon minut skulle han vara nere vid bryggan. Bara de 2.
#2. Klipporna värmde trots att vinden från havet hade piskat dem. Solens värme segrade alltid. Det var lugnt och stilla. Såhär långt ute fick man alltid vara i fred. Allt som hördes var vågorna och ett sorl av människor vid stranden en bit bort. Solen värmde. Men det som värmde mer var mannen som låg bredvid Oscar. Jonas. Otippade Jonas. För sitt inre kunde Oscar höra en vän säga ”Vad var det jag sa.” Allt var så lugnt. Oscar njöt. Han vände på huvudet och mötte Jonas vackra ansikte. Han lyfte på solglasögonen och såg djupt in i Oscars mörka ögon och flätade sina fingrar hårdare om Oscars. Såhär skulle det alltid vara…
Tillbaka till verkligheten. På med ugnen. Fram med kaveln och så kör vi på…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar