Jag smet ut…”precis” som gamla dar…

Igår torsdag var en jobbig dag. En zombie-dag. Efter att jobbet 5 dagar varav 2 fyllda med 4 yrkesprov var jag DONE! Trött som synden. (Vilket gjorde mig neråt… nog borde jag klara mer, det har jag ju gjort förr…) Eter jobbet hämtade jag ett paket från posten… kollade snabbt igenom det, somnade framför Grey’s Anatomy, flyttade mig till sängen och sov lite till. Vid kl. 20 var jag som en ny människa. Såg på mera Anatomy, redde upp, lagade mat osv. Gick upp en sväng till mamma som behövde sin personliga IT-support och vid klockan 23 gick jag ner till mig, bytte kläder och gick ut på en promenad. Detta något som skedde ofta förr. För år och dagar sedan., Men denna gång var det ändå annorlunda. Ingen bil hämtade upp mig eller stod och väntade. Strax före kl. 01 var jag hemma igen… skulle saker varit som det då en gång varit skulle jag legat i en annan säng då… gillade läget liksom :D Enligt Google maps är sträckan 8,5 km men tydligen kan man inte lita på det…



En bit in på den vanliga rundan… heading out to the country

Stackars ensamma vackra blomma

 

 

På åkrarna hade sådden just spruckit och det var fullt av fåglar som letade mat…

En liten by med stora fält…

På landet och ändå är staden nära

Som ni ser är det skillnad på landet och staden. På landet släcks lamporna till natten men i staden ska de lysa jämnt…

Tack men tyvärr inte tid…

Så var vi hemma igen. Jag är inte troende men vacker kyrka har vi…

...hemtrevligt på något vis…

Jag gillar att vara ute å promenera på natten. Speciellt sommartid. Dofterna. Lugnet. Alla andra sover, kanske någon enstaka bil är ute. Nästan överallt känner man doften av häggarna som blommar. Ute på landet kommer dofter som ger mig flashbacks från barndomen. Man kan bara njuta. Kilometer efter kilometer. Det känns som ingenting. Man kan gå hur långt som helst. Jag gillar att vara ute ensam, men att få dela detta med någon, någon speciell, skulle inte skada. Eller få krypa ner hos en varm kille när man kommer hem… kunde också vara nice…