söndag 27 mars 2016

“Better three hours too soon than a minute too late” – William Shakespeare

Det har gått väl över en månad sen jag sist gav mig tid att sätta mig ner och skriva lite här. Sociala medierna är många och en del kräver mer koncentration än anda… bloggen en av dem… alltså blir såna platser ofta mer åsidosatta.
Om jag nu ska fortsätta där jag slutade så skulle en reseskildring över veckan i London/Paris vara på tapeten. Jag kunde beskriva resan steg för steg. Varje händelse och uttalat ord. Varje känsla. För så välbevarat är den i mitt minne.

Men jag är ingen författare och jag kan på inget vis beskriva den resan på ett sånt sätt att det så det känns värdigt den. Så jag BÖRJAR med lite bilder.

















Efter detta måste jag säga att båda ställena var upplevelser och platser jag definitivt vill besöka igen. En dag… Nu är det ännu lite för känslomässigt.
Det var en underbar resa. Jag VAR verkligen lycklig. Varje dag…varje minut. Enda från början.  Jag såg båten komma i hamn å Dreya skickade ”Hytt 7422”. Från det ögonblicket var lyckan 100%

Jag var kanske stressad å irriterad ibland, det förnekar jag inte. Men trots allt var jag LYCKLIG. Det var känslan som alltid vann. Jag levde min dröm just då… så som jag alltid ville ha det… (han å jag… på resa… lyckliga…) 

Men det var en dröm. Å man måste tyvärr vakna nån gång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar