söndag 27 mars 2016

“For all sad words of tongue and pen, The saddest are these, 'It might have been'.” - John Greenleaf Whittier

Efter regn kommer solsken. Man kan ju också vända lite på det och saga att efter fest kommer vardag. För det är väl det som är på gång just nu. Den vanliga gråa vardagen (även om solen bländar min dataskärm precis som jag sitter och skriver detta). Men vardagen är nog inte så illa egentligen. Kanske är det lugnast så.

Mycket har ändrats i mitt liv senaste veckorna. Känslomässiga saker. Men när har väl mitt liv inte varit sådant. Jag är inte förvånad. Det finns bra perioder å det finns dåliga. Så är det väl trots allt i alla människors liv. Jag fick nu ungefär 3 ½ bra år (som ju nog visserligen inte var utan sina svårigheter). Så nu är det bara att ta en dag i taget och hoppas lyckan kommer tillbaka på ett eller annat vis. Till dess tar jag en dag i taget.

Hur jag sen mår? 
Ja. Svårt att säga. Jag känner inget alls just nu. Jag bara är. Så länge det funkar är det bra. Sen får vi se. Jag är glad jag har ett jobb, där kan man styra tankarna på annat å där kan man skratta å ha kul mellan varven. Sen kommer jag hem å ja… jag bara är. Sitter i soffan… stickar och kollar filmer å serier. Lite hushållsarbete kring det å sen är det dags att gå till jobbet igen. Så får det vara just nu. Jag klarar mig…

Passande att avsluta här med ett av mina favoritcitat från ”Titanic”.

”Outwardly, I was everything a well brought up girl should be. Inside, I was screaming.”

Det var jobbigt att komma hem från resan å vara ensam igen...
Även om påsk nu bara är någon stackars dag måste man ju bjuda till å pynta lite...

Blev visst en halsduk av lite restgarn här i påsk



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar