Som utlovat

Ok. Här sitter jag nu. Lugnt och stilla i min bekväma skrivbordsstol, rak i ryggen, lampan lyser ovanför för att jag ska se tangenterna på datorn. Jag känner doften från köket av nykokt pasta och ägg, förberett till morgondagens lunch (tillsammans med tonfisk och någon god röra) på jobbet medan musik strömmar ur datorns högtalare, just precis NU Peter Jöbacks ”Hollow”. Svala vindar kommer utifrån där balkongdörren gnisslar när den rörs lätt fram och tillbaka i sitt lätt öppna läge.


Veckan som gick var, jobbig, men rolig och smått rewording. 3 dagar spenderade jag sammanlagt på jobbet, och vilken avkoppling det var i jämförelse med de timmar som spenderades med mera ideellt arbete av det kulturella slaget… om det nu kan kallas kulturellt bara för att det till största delen utfördes i ett kulturellt hus. Vi snackar nu Scala. I lördags var det premiär, ”På Sri Lanka är det förstås ännu varmare”,

en mycket sevärd pjäs. Detta innebar att det var mycket som skulle ställas. Huset hade ju liksom inte städats och organiserat på allvar på över ett år, och jag är ju aningen petig. Nå golvet bonades bl.a. 5 lager vax innan behållaren var tom. jag blev visserligen inte alls 100% nöjd ,men ännu så är det ingen som inte kommenterat på det blanka rena golvet så det är väl bara att inte vara så kinkig, utan bara tacka och ta emot. Men ändå, med allt springandes, ordnande och så vidare varje ledig sekund kändes det lite som att tas för given, och ibland ville jag bara stanna till, lägga mig ner, inte stiga upp och vänta på bättre tider. MEN så kom jag varje gång fram till det samma, jag gör saker själv för att jag retar mig på om andra inte gör ”rätt”, alltså på MITT sätt. Jag kan ju fråga om hjälp om jag skulle känna för det liksom men det gör jag ju faktiskt inte. Och jag överlevde ju, men låt mig säga att när lördagskvällen var över, de sista lammade Scala och jag, med stor benbrottsrisk, gick hem i dessa gjorde det faktiskt lite otroligt ont. Men lite fin måste man ju vara på premiär…

Och vad gör man inte för att hålla ordning kring de man gillar…


Kom på att det där kanske inte var särskilt uttömande, men vem vill väl sedan läsa punkt för punkt vad jag gjorde under veckan… den listan skulle blivit lång ;P


Nu har jag dessutom hunnit med 3 lediga dagar, dessa förstås delvis fyllda av ideellt arbete i olika riktningar. Men så fanns också vila, och tevetittande. Har försökt komma ikapp med en del serier och en hög med filmer. Men DVD-spelarer börjar bli vresig…suprised anyone? Not me… Kanske någon av de kommande investeringarna…


Imorgon blir det åter föreställning, och jag i serveringen och övrig glad och trevlig passopp… om inte all trevlighet tar slut på jobbet… Så finns det en del saker att se fram emot just nu sådär rent allmänt… ja eller EN sak åtminstone… 10 november blir det dagstripp till Åbo… med 3 nya vänner, 1 jag aldrig träffat och en som jag träffat men inte mycket mer och en som jag faktiskt träffat ett flertal gånger och haft långa trevliga samtal med. Jag hoppas naturligtvis på lite trevlig shopping, så långt det går att sträcka ekonomin, men det stora huvudnumret är ju HAIR!!

Men jag som aldrig vet vad som jag ska ha på mig… jag har ju inga kläder….yeah right….så detta kräver ”viss” planering. Sen hoppas jag också på en Helsingforshelg i december med delar av samma gäng, tackolov för skatteåterbärningen, och då är jag inte orolig för packningen. En Helsingforshelg ursäkter mycket större packning, visst, påminn mig att shoppa ny större, snygg väska innan det :D


Signing off now….God fortsättning på kvällen och livet!!