Vardagens ups och downs

Ännu en gång har jag försummat er mina läsare. Jag ber om ursäkt. Men som jag sagt tidigare, den dagen teknologin framskrider å man helt enkelt kan koppla en USB-kabel direkt till hjärnan som överflör info till datorn. Då är inget något problem mera...

Så då börjar vi där vi slutade sist då. Som vanligt. Jag hade ju som ni kanske kunde förstå vissa datingplaner där mitt i veckan...något som gick om intet. Å vilken metod är då bättre att avvreagera sig på om inte en cykeltur...då släpper mycket irritation.

Infogar här två parenteser.

(Någon gång innan de två sista blogginläggen kom in  å överskuggade ett och annat hade jag hunnit med två trevliga biokvällar.
Kväll #1. X-Men. 

Detta tillsammans med Dreya å lite annat löst folk (ursäkta uttrycket.) Bra film. Hugh Jackman i en huvudroll. Med hela filmer. Å med scener som denna, vem klagar ;)

Fruktansvärt otydlig bild, men i nuläget finns ingen bättre på hela internet... Men ja, den säger ändå allt :D

Kväll #2. Malificent. Också tillsammans med Dreya...minus löst folk (nåja...det fanns ju några till i salongen också :P). Riktigt bra film, faktiskt en av de få roller jag faktiskt gillat Angelina Jolie i. 

När jag tänker tilllbaka så dyker tanken "rör dig en centimeter å jag blir galen", upp i huvudet,  av vissa orsaker. Också låtraden "jag kan känna varje andetag du andas för mig", platsar in.
Efter bion mat på Hesburger följt av glass, en lite promenad i Jeppis samt bilhäng. Ja, å på kvällen fick jag ännu håret klippt av min personliga frisör, visst kunde jag klara det själv men hur kul skulle det vara. Resultatet blev 6 mm istället för 9 mm. Efter frisörens önskemål kom inte 3 mm på tal, å då lyder jag :)

Parentesen slut...

Sen antar jag att dagarna gick utan större katastrofer för hittar inga stora händelser före man ju drog på sig skoskav...IGEN. Det var underbart varmt väder. Jag kände jag behövde röra på mig. Länge sen jag sprang/gick, jepp det ska jag absolut göra. Å detta längs Bådavägen...ut till hamnen.  Lugnt å fridfullt.  Varmt som det var ville jag inte dra på mig några strumpor i skorna, jag hade ju använt dem utan strumpor förr...visst?...så jag såg inga problem i det.
Jag hade hunnit 3 kilometer, då var det bara att vända. Det hade känts av lite å på bara några steg till efter det så visste jag att om jag inte vänder nu kommer jag mig inte hem. Men jag ville ju ner till vattnet. Försökte gå barfota. NEJ! Bådasvägen var inte gjord för det. Till min räddning hade jag en oanvänd näsduk i fickan som jag kunde placera mellan foten å skon för att lindra smärtan å kunna ta mig hem, halvtomhalvt gåendes på tå :P

Men skam den som ger sig. Väl hemma plåstrade jag om foten, drog på mig ett par strumpor å tog ett annat par skor. Denna gång bytte jag också apostlahäsrarna mot cykeln. Å voila...ner till hamnen kom jag...å dedär 6 kilmometer jag tjänat in på försök nr.1...vilken bonus :)

Lördagen 7 Juni. Underbar dag. Solen sken, fåglarna kvittrade, och jag fick stiga upp för att sticka till jobbet och njuta av livet där. Gick ju för sig det också. Skyndade mig efter jobbet hem, snabbstädning å sen ut på balkongen i korta shorts å ärmlöst linne. Musik i öronen å sticksömmen i handen, jag hade en tubhalsduk att få klar. Underbart, satt där timme efter timme...

På kvällen kom sen ett stilla svalkande regn å jag var sugen på vårrullar...och de fanns ju på torget. Jag visste jag kanske inte borde men...omnomnom
Min fb status från detta "Det är ju så att man ibland får oförskämt bra service. Jag köper ju sällan en eller två vårullar när jag köper. Endast några stycken fanns klara å mer på gång i fritösen. En handfull ungdomar bakom mig i kön (som säkert bara skulle ha en å två). Då frågades det om jag hade bråttom, vilket jag ju inte hade, så då fick jag bara betala å gå hem. Och voila, en kvart senare ringde det på dörren å mina vårrullar levererades :D"

Å sen syndade jag med efterrätt...såå gott...

Ännu några dagar flöt på utan desto större happenings. En cykeltur här, lite serietittande där... Och så hittade jag ett recept som defenitivt ska provas. 

Så kommer vi till 10:e Juni. En dag som började alldeles vanligt.  Å jag hade tänkt den skulle sluta likadant. Men på kvällen ringde det plötsligt på dörren.  Från ingenstans,  tillika hade jag känt något på mig men hunnit tänka "Nej men, varför skulle han?". Jo det skulle han visst det. Där stod helt plötsligt min vän från Kokkola. Otippat. En halvtrevlig överraskning (surprisevisits när jag inte just precis städat kan inte direkt uppmuntras). En trevlig kväll...allt jag säger :) 

Googlad bild

I really WISH he was THE ONE. Men ja...rädd det nog inte är så...

Lallalallalaa

Pang. 12 Juni
" Ingen Avd.9 alls för mig i sommar då. Tvingades att välja. 50% på bädden (fanns ju redan vikarier för resten) eller båten? Måste ju då välja båten, bättre lön... Tjänstledigt utan lön från bädden då...inget växande sparkonto i sommar alltså. Å inget bädden med mina underbara vänner å kollegor....

Tårar å röda ögon BIG TIME!!"
Inlägget "Över mitt huvud" behandlar samma ämne...

13 Juni. Fredagen den 13:e dessutom startade då resan ner till Helsingfors å M/S Finlandia igen.