måndag 3 november 2014

"When my enemies stop hissing, I shall know I'm slipping." - Maria Callas

När föregående vecka övervägde jag att sätta mig ner, gråta å tycka synd om mig själv i 1 ½ vecka. Efter lite tankeverksamhet så kände jag att denna tanke kanske var lite överilad, så jag lät bli.




Veckan har varit relativ lugn… inget för memoarerna direkt. Fast det är klart… också memoarer kräver väl lite tråkiga vardagliga dagar för att skapa lite balans…
 Jobb jobb jobb… dag efter dag...har för mig att jag hade ledigt där i början av veckan men kan inte riktigt dra mig till minnes när, så troligen hann jag inte vila upp mig så värst.

På fredag var det Halloween, inget jag firade. Men jag jagades… av mardrömmar… hela dagen. Å mardrömmar handlar inte alltid om skrämmande, hemska eller liknande. De kan vara underbara. En doft… armar runt mig…ben som håller mig fast som en sax…en panna mot min nacke å kyssar på min axel å en djup, glad, lättande ”aaaw”. Mardröm big time… 
”Nothing haunts you more than the good dream you rather forget” 


Eller förresten, firade å firade, men kallt å lugnt ute på kvällen så perfekt att tända lite ljus på balkongen.



 På lördag var det Makuuni, bio å Subway som gällde.







Övriga bilder från vecka...

Blev faktiskt en mössa tillslut :)

Sammalagt 4 stycken i år
På fredag var det väldigt vackert...kallt å rimfrost...
Lördag kväll. Sent. Snön slog mot fönstret så det "knastrade"...
...med tanke på vädret vad det dag att rädda in de sista äpplena från balkongen...en sista smak av sommar :)
Cyklade ändå till jobbet söndag morgon...rätt spännande :P

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar