Det har varit en otroligt känslosam vecka för mig. En rejäl bergochdalbana. Men på något sett så slutade det hela med att jag mår bättre än innan det hela fick sin start.
Låt om oss börja på lördag. Det var ju då bara att konstatera att någon uppvaktning på Valentines Day fick man ju inte. Ingen hemlig beundrare som kröp fram ur sin håla. Nej nej... alldeles ensam och övergiven fick jag sitta.
På lördagen var det jobb som gällde. Ett tidigt morgonskifte. Inget märkvärdigt. På kvällen det aningen mer uppmuntrande (använder ordet "aningens" eftersom ABC var inblandat :P) Den traditionella, ca var 6:e vecka, outingen till ABC tillsammans med Dreya och Mitjil. Alltid lika trevligt, avsaknaden av vita dukar till trots :P
Det var på söndagen det känslosamma sen fick sin början. Min sida på Qruiser.com hade haft besök. Spännande. Jag visste redan från början att jag inte borde men jag gjorde det ändå. Jag skrev ett meddelande till min besökare och något meddelande senare var det bara för sent för att sluta. Efter varje meddelande jag skickade kände jag att "Nej, sluta nu, du borde inte" men när jag sedan fick svar så tänkte jag "Åååh..." och körde på. I 36 timmar gick det bra även om jag höll på att förgås av dåligt samvete på söndagskvällen.
Måndagen kom och allt flöt på... det dåliga samvetet och mina varma "men åååhh-tankar" likaså. Visste att det skulle sluta SÅ illa. Men på måndagskvällen tog det slut. Jag ställdes mot väggen för mina handlingar och vägde snabbt mellan att förlora en vän eller inte. På en sekund valde jag INTE. Efter långa diskussioner var allt ur världen och i ärlighetens namn tror jag faktiskt vi blev bättre vänner efteråt. Och min diskussionspartner hade fått se en helt ny, oväntad sida av mig. Men jag kände mig TOTALT nere på måndagskvällen. På något sätt kändes det som om jag förstört allt... men man ska väl lära av sina misstag.
Tisdagen kom. Jag mådde allt annat än bra ännu men det gällde bara att spela med. Anser personligen att jag borde fått en "Oscar"-statyett för mitt glada uppträdande på jobbet. Efter jobbet var jag nervös, tills det ringde på dörren... då stegrade det sig rejält samtidigt som det gick om när jag möttes av ett leende och 30 min senare kände jag mig så mycket mera som mig själv igen :D
Onsdag... inget särskilt att anmärka på...
Torsdag. Som jag själv uttryckte det..."The Bitch is back"... men i mitt fall skulle kanske "The Queen is back" passat bättre. Jag mådde verkligen bra, som mig själv igen, aningen snabbare än vad jag trodde.
Jag hade slängt ihop fastlagsbullar á la LCHF som jag bjöd till Dreya som tack när han var å klippte mig. "Nåja, nu är du snygg och korthårig igen ;) " Jo jag tackar... fast snygg är jag väl alltid :)
Så kommer vi till fredagen. Jag började jobba halv 7...som 06:30...ingen bra tid för mig. ALLS. Ett arbetsskift som thank God slutade redan kl. 13:15. Hem och göra mig redo. En stor kväll väntade. Vasa, teater och sen baila baila! Jag hämtades upp av Dreya och Ninna och färden till Vasa startade. Vi började med kaffe och bulle på Othello... naminam.
Efteråt färdades 3 mer eller mindre uppklädda herrar till Vasa Teater för att se på gästspelet från Teater Viirus och pjäsen som baserade sig på Kaj Korkea-Ahos bok "Gräset är mörkare på andra sidan". Vilken OTROLIG upplevelse... något av det bästa jag sett. Verkligen. Rekommenderas om ni har vägarna förbi Teater Viirus.
Efteråt lämnade vi teatern och möttes av snöstorm. Av någon konstig anledning var det kallare och mera vinter söderut än vad vi hade när vi startade från norr. Men då var det ändå dags för mig och Dreya att bege oss till Fontana Club och Setas fest.
Allt började lugnt. Inte så mycket folk men det fanns då ändå tid för trevliga samtal med trevligt folk. Ta en cider å bara vänta. Plötsligt, som från ingenstans, började alla anlända vid kl.23:30.
Plötsligt ryktes man med... man dansade och kom i samtal med en kille vars häck och magmuskler nära besiktats och godkändes på 5 minuter efter inlett samtal. Finskspråkig kille som plötsligt pratade så URGULLIG och bra svenska... för att inte prata om lite danske...dejligt :)
Jag trodde smått det inte kunde bli bättre... "Jasså... nu är han här också igen med temde snygg skåuan!" Det var han... 20 åringen från Regnbågshelgen i Helsingfors i höstas. Och han mindes mig. Kan det nu bli bättre?!
JA. Jag dansade... drack lite till (fast det GÅR att ha roligt utan alkohol också) dansade mer... en rökpaus (ja, jag erkänner, jag röker ibland, deal with it)... mera skratt å lite intimare dans (men som Dennis (herr efternamnslös ännu) sa... det var en Shakira-låt, då måste man bjuda till) vilket betydde att han tryckte sig tätt intill mig, höll om mig, hårt, och mina händer hamnade på hans häck. DET borde förevigats på bild.
 |
| Googlad bild...bara som symbol :D |
Vi skulle lämna festen kl. 02 var det sagt... kl.02:40 tog Dreya min arm och fick praktiskt taget SLÄPA ut mig. Jag KUNDE stannat i Vasa... inga problem, men jag var stand-by till jobbet kl. 13 på lördag så det var bara att hänga på. MEN... 14.3 är nästa fest och jag räknar dagarna :D
Lördag jobb och söndag ledig. Så enkelt var det att förklara mina 2 senaste dagar.
 |
| Lite som man kände sig på lördagen efter knappt 5 timmar av sömn... |
Idag måndag var det jobbet som kallade igen… dag 1/6. Lägg då till biljettbokning... renskrivning av bokningslistor... planering för inhandling, städning och servering och sen 5 föreställningar att sköta rätt mycket praktiskt kring 28.2-2,3-14...jag måtte vara galen, men ser ändå fram emot denna vecka med skräckblandad förtjusning.
Vissa saker måste ändå ännu sägas om min känslomässiga bergodalbana. En vän som såg mig den där söndagen... utan att då, eller nu, veta detaljerna kring vad jag sysslade med eller skrev på mig telefon sa:
"Vet du… i söndags såg du riktigt LYCKLIG ut ... och det var länge sedan du strålat såå mycket som du gjorde då. Vet inte om du var medveten om det själv… "
Och efter fredagen... underbara UNDERBARA fredagen fanns denna diskussion på chatten:
"Jag kan tycka det är sååå synd… du såg ut som om du för första gången upptäckt att det finns fler än två i världen som kör på andra sidan vägen… ;) Du såg lycklig ut på riktigt… Det var roligt att se…"
Jag svarade då med:
”Du kommer nog få se mera sånt i framtiden... jag ser hoppfullt på framtiden efter fredagen... Låter det inte lite skrämmande att JAG säger något sådant"
Och fick som svar:
”ÄNTLIGEN… you go Tommy…! Det är det här jag väntat på! Det finns sååå mycket fiskar i sjön… som tycker att du är rätt good looking… ;) Bara ta in det för en gångs skull Tommy... utan analyserande... nån där ute vill ha dig på riktigt och kanske innan du fattar vad som händer… är det inte underbart så säg;)"
Dessa saker säger en hel del. Men fredagen betydde väldigt mycket för mig. Jag fick se och uppleva något fantastiskt och något som ändå kändes äkta. Jag kände mig attraktiv... ärligt talat vet jag inte om det någonsin hänt. Och att få dansa med en kille... SÅ nära... känna värmen från hans kropp... skjortan lite lätt svettig på ryggen... helt obeskrivbart... För länge sen som man varit med om det och det känts just ÄKTA...
Till sist...
PS.Rubriken är ett citat...rakt av stulet av en kollega jag inte tänker namnge här :)
FÖRRESTEN...24:e februari...Mathias har namnsdag...ännu en sak jag inte behöver uppmärksamma i år...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar