Oj gode Gud, jag är en för känslig människa för denna värld...

Det hela fick sin början i söndags och har följt med sedan dess. Känslor...en sjö av känslor som stilla vågat i min själ. 2 personer i mitt liv hade jag liknande disskussioner med på söndag. Allting handlade om karlar och känslor. Kärlek, svek och olycklig kärlek. Jag kan å förstår precis allt inom samtliga områden, känns det som. Handlar det om kärlek så har jag väl hunnit känna av det mesta. Å det har lärt mig en hel del, vill jag inbilla mig.
Såå...de senaste dagarna...jag vet inte...så många känslor...samtidigt...på olika människor. Jag är kluven...som alltid.
"He som å ha vari suuugand är ju att ja har gaji runt hela daan å vari olycklit kär"
Min tanke var..."bara idag?! Oj gulla vännen..." På ett eller annat sätt har jag gått omkring dag efter dag,  olyckligt kär, objektet har väl bytts ut med åren...men... Å jag gör det fortfarande...det blir en vanesak till slut.
" Nee men just när man inte kan styra över känslor xD Suger. Jag vill ju ha kontroll ^^"
Så mycket har jag lärt mig att känslor kan man inte styra över. Jag har försökt...verkligen, jag lär ju ha ett visst kontrollbehov...men svaret är NEJ! Helt omöjligt. Det är bara att go along with it. Är det roligt? Inte nödvändigtvis. 

Jag tänker tillbaka på förra helgen. Det var en trevlig helg som innefattande en trevligt natt. Jag fick mersmak...verkligen...att för en natt...bara EN liten natt inte behöva sova ensam. Jag minns denna video som jag hittade å påmindes om nån vecka sen...minns precis när länken skickades till mig första gången. Passar bra i sammanhanget.

I måndags kom jag hem från jobbet...intalade mig själv att hålla igång,  inte sätta mig ner. Jag höll mig sysselsatt...städade, ut med returpapper och påsar som samlats på balkongen. Torkade å städade lite varstans...till slut blev jag klar, faktum är att jag hade en jävla fart så det tog verkligen inte länge. Inga planer så jag stannade upp...å då kom det. Alla känslor å tankar var där...jag tyckte synd om mig själv och vältrade mig i videor som dessa.



 


När det inte räckte..."Dicte, säsong 1" (danskan gjorde det värre...jag minns...: "Synes du virkelig, dansk er et charmerende sprog?...Gaaaah! Ont, det gör ont...)
I detta skede var så choklad enda tänkbara trösten. Jag hittade lite långt in i skåpet...mörk som synden med väldigt hög kakaohalt... Denna choklad smältes å i den varma chokladen blandades Philadelpiaost. Blandningen intogs med glädje å vips var alla sorger temporärt borta. Motionen en stund senare brände förhoppningsvis lite av kalorierna.

Senare på kvällen fick jag nyheter om en kille jag gillat (gillar?). Dejtar plötligt en annan. Just så. Han som är SÅ söt! Här kom en ny våg energi, negativ sådan,  som användes till något positivt genom att bränna kalorier, en ny lenkki ... På denna såg jag ett stjärnfall och fick en önskan jag VERKLIGEN ville ha...om den slår in...hmm...får väl vänta å se.

Jag började undra vad som nu skulle ske, hur skulle jag gå vidare. Men så kom jag på det...ingen direkt lösning men jag kom på att jag skulle klara det perfekt. Klart det. Jag är inte min mors son och fasters brorson för assit :P

Ännu, många dagar in i veckan finns så mycket och många känslor alltid med mig...många funderingar, många människor. Vem? Vad? När? Hur? Jag har frågorna, svaren sen...

Mitt i skrivandet av detta inlägg kommer ett chatmeddelande
" Här har du en bra avslutning på kvällen"

Bra avslutning? Javisst...men suck...denna typen av videor BORDE förbjudas för mig...