Abc

Jag sa för mig själv att denna vecka skulle jag ha tid, tid att skriva. Ett inlägg om dagen eller helst varannan dag.  Nåja, vi var nu nått fredag och ni kan själv bedömma hur det gick.
Jag fick en sen star på dagen efter att ha vandrat på i morgonrock till kl.16. Så KAN man göra, visserligen sker det ju inte ofta. Jag sov si och så, drömde, vaknade, somnade igen, vaknade, drömde, vaknade. Inte mycket energi samlades på det sättet. Steg upp å lade upp den SISTA vanten. 4 timmar senare var jag klar och hade sammanlagt 5 par vantar att fästa ändar på. 30 stycken. Det tog sin tid men när det ÄNTLIGEN var klar kändes det riktigt bra.16 par stickade, alltså 15 (14) julklappar klara. Och sammanlagt 96 stycken trådar fästa...den värsta uppgiften som finns.
Byta sängkläder, städa upp lite och så var det att klä på sig å vara som folk.


Jag börjar med ett tillägg som glömdes bort i föregående inlägg. Minnet sviker ibland å man minns inte allt man menat skriva. I förra inlägget var det så. I ena stycket kommer jag på något jag borde skriva eller tillägga i ett annat men när det jag skriver på är skrivet så är det ju glömt...ålderdomen...
De senaste veckorna har jag en liknande situation inträffat 2 gånger. Något som fått mig, lite smått att undra..."Kan jag månne sjunga, helst lite?" Båda på jobbet, kvällsskifte.
Fösta incidenten var det en sköterska som undrade om det var jag som sjöng. Jag låtsades som ingenting men hon insisterade på att hon nog hört mig så jag erkände, jo, jag sjunger i disken...ensam, en bra bit från avdelningen och jag tänker art diskmaskinen överröstar mig. Hursomhelst sa sköterskan, som jag låter förbli namnlös,  att det lät bra och undrade om jag tog sånglektioner. Chockad och smickrad.
Cirka en vecka senare står jag där igen. Ensam...tror jag. Plötsligt går flertalet polisköterskor förbi...i spetsen en av de kvinnliga läkarna. Hön ger tummen upp och ler...hon säger något men inte hundra på VAD hon sa: "Bra att du sjunger" el. "Va bra du sjunger"...kan inte säga att jag tror mera på någondera av förslagen.
Själv anser jag väl att jag sjunger hellre än bra men faktiskt låter det....ibland...inte helt fy skam.

Måndag morgon. Bara att stiga upp...vare sig jag ville eller inte. Bussen till Jakobstad avgick kl.07:15. Och första stoppet gällde mitt yrkesprov. NATURLIGTVIS hade Jakobstadsborna fått sina trådar korsade och kommunikationen hade återigen inte funkat och ingen visste nånting. Visserligen "redde det upp sig" några timmar senare och ett nytt försök görs nästa vecka.
Ändå var dagen LÅNGT från förstörd. Jag begav mig glatt iväg till A8...i lunchtid. Omnomnom. Vilken god mat...och service "som får tiden att stanna". Väldigt mätt går jag därifrån...hade planer att hälsa på Boman. Dessvärre var hon icke anträffbar... ringde ett samtal för att se om en gammal skolkamrat jag inte träffat på kanske ett år var hemma. Inget svar. Kl.14 skulle jag infinna mig på A8 för kaffe så i väntan på detta satte jag mig ner vid fönster vad Café Fredrika och stickade i 1 1/2 timme...från ett café till ett annat.
Jisses vilket gott kaffe de har på A8 ;)

Tisdag.
Egentligen en sådär dag man enkelt kunnat hippa över just denna vecka...behövs verkligen VARJE tisdag... Jag vaknade och kände genast värken i bakhuvudet och tinningarna. Jag väntade lite och 30 minuter senare kändes det bättre helt utan piller. Puh. Jag tig mig ut tull butiken för att beställa lite bulla till Scala och SikverBeatles på söndag. (Bara att komma. Börjar kl.18. Biljetter 20€ vid dörren). Jag satte mig ner å sticka...kända att det malde på. Startades tvättmaskin och stickade vidare. Lade bort stickningen å såg på TV en stund. Slöt ögonen och vilade. Det blev inte bättre...det bultade i huvudet. Låt mig bara säga att inte mycket blev gjort den dagen och klockan var inte ens 22 på kvällen när jag gladeligen gick sova.

Onsdagen började med att bestämma beslag till Scala-köket. Köpa fläkt å kolla lampor. En bra start.
Passade på att ta några timmar med mitt handarbetande. Sen var det bara att göra sig vacker. Tillräckligt för att kunna "strut my stuff on the streets" i Vasa. Å jag hann perfekt utan stress. Mitt gäng bestående av Dreya, Ninna och Sofia var försenade och jag tror faktiskt inte jag han öppna bildörren helt innan det förklarades VEM som rådde för det.,, som om jag inte visste :P
Det var en VÄLDIGT lyckad eftermiddag/kväll. Trevligt sällskap, god mat (pizza, Pikku Quatro, samt lite annat smått å gott på vägen) bra väder...OCH jag såg en OTROLIGT snygg blond kille...inga klagomål av mig när jag sen kom hem strax efter kl.22.
Jag är så glad dagar man får "klä upp sig lite"...smycken och hela köret :)



Torsdag.
Lite skrämmande när man på fredag börjar undra "vad gjorde jag igår?". Helt enkelt gjorde jag då lite som möjligt. Jag var hemma. Inga planer innan kvällen...hade sovit dåligt så tog en rätt rejäl sovmorgon. På kvällen talkörer på Scala. Simpel dag.
Men en dag att minnas. Dagen när snön ÄNTLIGEN kom. Man bara MÅSTE ju ta en vinterpromenad :)

 

Och jag tänkte bara halka 2 ggr. Måste nog skaffa nya skor, sommarlenkkarna inget vidare i snö å halka tydligen. Men hölls på benen...båda gångerna.

 

Så hade vi 5 dagar där då...det var ju enkelt.
Dessa dagar har ett ord på något sett grått i fokus lite här å var...SKITPRAT. I både ord och handling. Detta något som nog inte borde förvåna en Nykarlebybo, skildrat å skvaller är något negativt staden nog är rätt känd för. Å själv är jag nog inte dålig på det heller. Ibland, dessvärre. Att prata bakom folks ryggar sker hela tiden och går nog inte att stoppa, å håller man sig till sanning så.

Men i måndags, då fick håg höra något...något som gav mig en mordisk blick...RENA LÖGNER..."inte vill smutsa ner sina händer"...gaah..endel är bara såå.... Tänkte jag skulle se om mina gamla fyrverkerier och smällare kunde få en postlåda att flyga i luften...


Där hade vi det då...nästa projekt för fredagen är en stilla afton...troligen framför TV...stickande på min första stickade socka. Dagarna tickar ner inför julen...flertalet projekt ännu kvar...


Bara för att...