Vänner

Äntligen sitter jag här och har tid, nåja… har skrivit lite i huvudet nu och då men det finns nog inte mycket kvar av det.

De senaste dagarna kan man säga att har gått i vänners tecken, på gott och ont.

Man får väl börja med det som är bra för att inte genast dra ner på humöret.


På torsdag blev det kaffedejt på Brostugan, ja fast jag drack ju inte kaffe. Frasiga våfflor. Nami. Det var stekhett inomhus men Simon och jag ville ha lite lugn och ro och kunna prata ifred. Det fick vi, förutom de störande flugorna som vällde in så fort vi öppnade fönstret för att få luft och slippa svettas ihjäl. Timmarna gick fort, alldeles för fort. Simon är en så otroligt fin vän, och så är vi ju släkt dessutom. Vi kan prata om allt och lite till men tyvärr hinner man med alldeles för lite på några timmar. En stilla promenad genom en vackert somrigt Nykarleby och så var Simon tvungen att cykla vidare. Men det var trevliga timmar och jag hoppas att det inte tar ända till vintern innan jag träffar honom nästa gång.

Så igår. Eftermiddagen och kvällen spenderades vid havsnära (låter bättre än ånära) boende. Blev bjuden på god mat och medhavd tårta. Sällskapet och samtalen rofyllt och inbjudande. Skulle kunnat sitta där länge länge. Tack Annika. Denna gång lyckades det ju verkligen superbra att bara vara gäst :D

Sen över till den lite negativa.
I have this friend. En gång i tiden drömde jag om att vi kunde bli något mer. Den drömmen är borta men en gnutta glöd kommer alltid ligga och pyra, samt minnena som alltid finns där. Nu vill jag åtminstone vara vänner. Något som tydligen inte kan förstås. ”Kommer du på kaffe?”….Nej. ”Jag lagar mat”….Nej. ”Jag har bakat”….Nej. ”Kom bara in en sväng, prata och ta det lugnt”….Nej. Ursäkt på ursäkt och nu känns ”URSÄKTERNA” mer som LÖGNER! Upptagen, upptagen och mera upptagen. Ibland kan jag acceptera det men det finns gränser. Man börjar tänka om jag kan ha helt fel om vissa personer. Känner jag dem inte alls, i detta fall egentligen rätt dåligt men jag kan inte ha så fel. Alla, och då menar jag ALLA säger i stort sätt att man inte ska ha såna människor i sitt liv. Önskar det vore så enkelt. Men jag vill helt enkelt inte. Seriously NOT. Men snart orkar jag inte mer och snart kommer det att höras om det fortsätter… Många inte så fina ords finns i huvudet i väntan på hans öron… om de skulle lyssna…


Tittar på klockan och snart ska det jobbas igen. Före det mat och lite mer Brothers and Sister som jag nu ser om….love it.


Till sist <3

"Hvorfor går vi rundt og tror det er så vigtigt
At lave den million ?
Du ka' få masser af succes, men hvad det værd?
Hvis ik' du deler det med nogen?
En du kan stole på ,
En der siger ro på
En der vil ha dig som du er
Om du fattigrøv eller millionær
Ha dig i solskin og modvind
Elsker dig for den du er. "