onsdag 7 mars 2012

In preparing for battle I have always found that plans are useless, but planning is indispensable.

Häromdagen kom ett reklamblad JNT. Hann inte kolla igenom före idag och upptäckte genast en reklamnotis
Skydda din telefons display
Har du telefonen och nycklarna i samma ficka eller på handväskans botten? Förläng din telefons livslängd och skydda displayen med en plastfilm eller mobilpåse”
Såhär långt e jag med men resten
Ekotips: Du kan också sticka in mobilen i en gammal strumpa”
Amen visst. Jag går ut och köper en ny telefon för 400€ och sen stoppar jag den i en gammal strumpa. Allt ska man då läsa.

Satt igår och kollade bilder facebook. Plötsligt dök en bekant bild upp, studentfoto från mitt år, året jag borde funnits på den bilden. Minns ännu hur arg jag var när jag läste tidning med namnen på de som skulle få studenten det året men inte mitt namn. Rusade till skolan, arg som ett bi för att ta reda på resultatet. Matte åt skogen. Något med 2 poäng totalt eller från lägsta godkända vitsord...minns inte exakt hur det var :P
Arg då, besviken, men glad nu. Jag var en annan person då och jag tror inte jag skulle tyckt det var kul att stå där. Nu kanske jag skulle tycka helt annat, men en sak é säker, inte klassisk svart kostym. Tråkigt. Är som sagt glad ändå, vit mössa eller ej. Då var student viktig för jag visste inte vad jag skulle göra efteråt. Alla vänner hade genast koll på läget och fortsatta studera och har nu kanske jobb med det eller studerar ännu. Jag började eller fortsatta bara jobba som vanligt när skolan var slut men nu har jag ändå om ca.15 månader en utbildning. Tycker det är en prestation i sig själv att klarat sig så bra sen den tiden

När jag ändå är inne på fotografier. Kände idag för att byta bakgrundsbild på datorn, jag älskar min underbara dator, så bra på att visa bilder. Hursomhelst, satt å klickade igenom en och annan mapp, log grät och skrattade. Så många jag inte ens mindes eller tittat på sen evigheter. Så många minnen. Så många ”konstiga” bilder.
Jag é den jag é och tycker om honom. Hoppas jag en dag, snart, finner en livskamrat som känner lika. Jag tycker om människor, vissa mer än andra, jag erkänner, jag fastnar för dem, ja eller det är nog inte dem, snara en, vill veta mer, det finns känslor där, vissa skulle och vissa har kallat det för att vara en stalker men jag har gränser…visst? Jag är bara smått onaturligt nyfiken :P

Dags att runda av här, se klart ”Grey’s Anatomy” (dubbelavsnitt) och ta en sen dusch, som tur är så är det ingen här i huset som klagar. Sen time to hit the bed eftersom jag är i standby till jobbet imorgon.

Till sist denna underbara reklam :D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar