Endast text

Äntligen finns tiden att sätta sig ner här och dikta lite. Ingen stress utan faktisk tid. Vissa dagar har varit bättre och en del sämre än bäst så uteslutande har de varit riktigt bra sedan i onsdags.


På torsdag hade gäster. Två separata besök men helt enkelt underbart trevlig. Som jag sagt tidigare tycker jag om att underhålla men när jag känner för det blir det i vissa fall konstant nej… nej… och sa jag NEJ, dessutom ibland med allmänt lama ursäkter. Men inte denna gång. Ja gick vidare på ett sätt, bytte spår. Ställde frågan om det skulle passa med kaffe och cheesecake till en bekantskap jag en längre tid helt klart velat bättra på och fick svaret ja. För att hålla det hela kort kan jag då säga att på torsdag satt en trevlig ung man på andra sidan bordet. Där satt vi, två stycken som i vanliga fall inte dricker kaffe (endast ibland) och drack just kaffe. Konverationen flöt på, men känner mig ännu som om jag kunde varit hälften tystare… att var social är en sak men att låta gästerna få en syl i vädret är nog artigt. Bättre lycka bästa gång. I 4 timmar flöt det på och jag tror det finns mycket kvar ännu :D

Senare på kvällen ringde det på dörren, det var Annika… 2 missade samtal fick henne att tro att det var akututryckning… dessutom hade jag ju kaka kvar som jag tror att lockade lite :P


Innan jag går vidare ska jag ha en längre utläggning om detta med att bjuda folk på kaffe. Just denna gång gick det precis som det borde. En inbjudan. Svaret är ja. Jag föreslår att gästen bestämmer när, kanske i samband med han jobb eftersom han jobbar, men inte bor i staden. När som helt går bra, inget besvär för hans del att komma en separat tur till Nykarleby. SÅ omtänksamt vänligt alltså. Ett datum och tid bestäms och han dyker upp med ett leende och en vinflaska (eftersom det är första gången han är till mig). Snacka om omtänksamhet, vänlighet och tänkande överhuvudtaget. Det blir helt klart plus i kanten och guldstjärna. Sen också en stor smileys eftersom under 4 timmar fanns det inte så mycket som en blick på klockan och mobilen lades på tyst… Jag kunde säkert göra listan över trevligheter längre men stannar där…


Fredagen kom och jag skulle börja jobba klockan halv 7, vilken mardröm, men jag brydde mig verkligen inte. Dagen flöt på som en dans och på kvällen fick jag höra att jag LYSTE hela dagen på jobbet….och ja, aningen radioaktiv kände jag mig nog allt :D


Lördagen nästa, med jobb från morgonen. Jag är rätt säker på att det finns trevligare saker en lördagsmorgon än att släpa sig ur sängen och till jobbet men jisses vad det gick bra. Antar själv att det som fick mig att lysa dagen innan fortfarande glödde för jag var on fire den dagen. Pratade och var glad åt alla, patienter som personal, på både finska och svenska därtill….wow….ibland känns det bara så bra.


Så kom idag. Sovmorgon var starten så hur kan det då bli något annat än bra… slöade i soffan och sen for jag och Annika en sväng för att hälsa på Maily på Sjukhemmet med lite blommor och godis. En promenad efter det och sen så var det väl så långt… som ni märker har dagarna varit väldigt bra och jag både hoppas och tror att de kommer fortsätta lika…